Finanskrisen har bara börjat

Viktigt men långdraget!

På 40-talet var det vanligt man i en familj levde två personer på en lön.
Idag krävs det att båda jobbar för att försörja familj. Hur går detta till, och vad vinner vi på det?

Läs om den största bluffen i historien, och om en framtid där vi tvingas jobba längre än idag, trots att utvecklingen har effektiviserat & sparat oss tid motsvarande flera tusen procents tid.

Fakta är:
*Vi har aldrig haft så stora skulder som nu.
*Nästan alla länder har statsskulder på mångmiljardbelopp
*Våra skulder ökar medans naturresurserna minskar. En omöjlig kalkyl inom några år.

Vad är lösningen på problemet? Jo, vi lånar ihop till våran välfärd. Det tycker stater och banker verkar vara en bra lösning. Men då har man bara tänkt några år framåt i tiden.
Det här handlar inte om att få sina bonusar och fallskärmar innan helvetet brakar löst.

Vi måste ta ansvar, innan ekonomin kollapsar. En omprioritering i vardagen och en försiktigare tillväxt. Framtiden är nära men långt ifrån trygg.


Hur kommer det sig att alla har skulder?
USA:s statsskuld har för första gången överskridit 13 biljoner dollar. (eller 13 tusen miljarder dollar) Det visar siffror från det amerikanska finansministeriet.

Skulden har mer än fördubblats under de senaste tio åren och motsvarar nu nästan 90 procent av landets årliga bruttonationalprodukt.

Hur kan landets skulder vara 90% av det totala BNP i USA?

Hur kan man förvänta sig att ekonomin ska resa sig upp när man har ett underskott på 13 000 000 000 000 dollar?

Vidare:

Det finns tre kategorier som kan få skulder:
*människor
*företag
*banker

Hur går det för människor då?


Och trots att vi slår rekord i att vara skuldsatta blundar vi för problemen (nedan)


Hur går det för företagen?


De är precis som människorna fulla med skulder också. Detta börjar bli märkligt? Vem vinner pengar eftersom alla andra har skulder?

Hur går det för bankerna då?


Jo, riksbanken överlever i alla fall...


Marknaden är inte dum. Det är inte vi heller..

Eller kanske det förresten...(nedan)

Vad som är märkligt med detta är vad som sägs under bilden:
"Totalt har hushållen lån på 2 551 miljarder kronor vilket är rekord.
Samtidigt uppgår tillgångarna till 5 457miljarder, även det rekord."

Men, vänta ett tag! Varför betalar vi inte tillbaka skulderna om vi har så mycket tillgångar?
Problematiken grävs djupare ner...

Är vi ensamma då?


Nej, absolut inte. Alla Eu länder har statsskulder i massor.
I många fall motsvarar dessa skulder mer än 50% av landets totala BNP!!!?!
Vem äger dessa pengar då? Jo, enligt riksbanken är det privat-personer, företagare, storkoncerner, riksbanker, banker och andra institutioner. Till och med stater!

Inte konstigt att en stor finanskris slår på alla delar. Allt sitter ju ihop som ett spindelnät. Faller en faller alla!

Vad har hänt och var kommer alla dessa skulder ifrån?

Hmm....inget oväntat kanske. Men trots det en av få delar i ekonomin som faktiskt tjänar pengar utan att skuldsätta sig. Här kommer ett exempel till:

Jag kollade på Statistiska centralbyråns hemsida på hur mycket de svenska storbankerna har ökat sin ekonomi under de senaste åren. Resultatet är inte överraskande, men likväl vidrigt.

Här ser vi ett exempel på vinnare. 2007 började finanskrisen. Vinstresultatet gick upp i taket.
Vi börjar se varför finanskriser skapas och varför ingen hindrar dessa. Det finns ju helt enkelt folk som tjänar pengar på det. Precis som krig och mycket annat.

Lösningar då?


Det ända sättet att stoppa denna skuldhistori är att göra det svårare för folk att låna.
Det görs enklast genom att höja räntorna vilket också bromsar inflationen.
Dock finns det fortfarande de ekonomer som skyller alla dagens problem på att tillväxten borde vara högre. (nedan) När kommer vi till ett tak när vi inte längre kan höja och växa?



Hur kan det finnas skulder egentligen? Det kan väl inte finnas mer pengar än vad som....finns? eller?

Nedan lite fakta om statsskulden:

Läs gärna andra punkten från slutet:
Utslaget per person är statsskulden i Sverige ca. 127 000kr!

Det betyder i princip att den dagen du föder ett barn så får barnen automatiskt en skuld på 127 000kr!
På Riksbankens hemsida står det att det är inte folket utan staten som har skulder. Därför kan man inte räkna som jag gjorde ovan.
Man nämner sedan att bla. skatter används för att betala av statsskulden. Då har vi ju skulder i alla fall!? Om det inte fanns någon statsskuld skulle man kunna sänka skatterna och vi skulle få dessa 127 000kr i handen istället. Har jag fel i mitt påstående?




Här ovan ser du svenskarnas totala skulder sedan 1996. Långt innan finanskrisen satta igång. Kurvan blir bara brantare och brantare. Den ser absolut inte ut att vända!

Vad händer när våra skulder är större än våra tillgångar? För det kommer hända en dag. Antingen pga. jordens resurser tar slut eller våra pengar, tack vare de ständiga prisökningarna som sker.


Undrar du också varför alla verkar ha skulder?

Hushåll, människor, stater, banker, ja alla!

Sammanfattning:

Svaret är enkelt, men innehåller många olika faktorer. Dagens ekonomiska system är anpassat för att ge så hög tillväxt som möjligt. För varje dag blir det svårare och mer kostsamt att ta tillvara på våra naturresurser. Det betyder att vi måste göra större ekonomiska uppoffringar för att kunna utvinna en konstant mängd naturresurs (exempelvis olja) för att tillväxten ska fortsätta. Vi har då skapat ett system där man genom lån och krediter kan få folk att fortsätta att hjälpa fram en hög tillväxt. Eller snarare för att ha råd att leva med en konstant tillväxt. Man pratar alltid om att det var billigare förr. Trots inflation stämmer också detta. Siffror som motsäger detta är missvisande enligt många forskare. Det är ju bara att minnas sig tillbaka, något årtionde, så ser man en tydlig skillnad. Hur länge kan vi fortsätta att skjuta upp betalning på lånen? Hur länge kan vi fortsätta att låna oss till en bra tillväxt och hög livsstandard. Det finns två vägar. Den ena är att resurserna på jorden tar slut. Det vill vi knappast, eftersom det är tack vare dessa vi kan leva en så modern och bekväm vardag som vi trots allt gör idag. Det andra alternativet är att skulderna hinner ifatt oss. Med detta betyder att vi inte har orkat hålla uppe den höga tillväxt som marknaden kräver, men en total ekonomisk kollaps som följd. Egentligen spelar det ingen roll vilket som kommer först. Båda är oundvikliga i dagsläget. Lösningen för alltid finns inte, och det betyder också att vi måste lösa problemet snart, annars kommer vi stå helt oförberedda när nästa stora finanskris sköljer in över världen. Hur vet jag detta då? Jo, det är bara att kolla på vilka länder som går mest framåt nu. Asiens ekonomi växer så det knakar, och detta är till följd av en ekonomi med höga skulder, korta vinstintressen och lång arbetstid. Tillväxten blir allt svårare att nå. I framtiden kommer vi behöva jobba ännu mer för att ha råd att växa. Vi har dock en befolkning som ökar i masstal, och kalkylen hur ännu mer människor, med ännu mer skulder, med mindre jordyta och en ständigt växande tillväxt som kräver att vi ska bli större och starkare för varje år. Vi har redan drygt 10% arbetslöshet i Europa. Hur ska vi hitta nya branscher och jobb till alla nyfödda, när vi dessutom måste lägga ner många jobb och industrier pga. brist på naturresurser. Var kommer vi att hamna till slut? Det största samtalsämnet är skatter hit och dit. Borde vi inte lyssna på jorden och hitta en långsiktig plan för ekonomin istället. En skuld kommer alltid vara en skuld. Någonting som behövs betalas tillbaka.

Läs gärna denna artikel innan du går till jobbet:

Jobbar vi i onödan?

"Jag skulle påstå att vi inte jobbar i onödan. Men vi jobbar mycket mer än vad vi borde. Dessutom tror jag att få förstår syftet varför de egentligen jobbar."


eN Alternativ Värld

Vegetarisk snabbmat på 5min

Obs! Detta är ingen matblogg! Jag var dock bara tvungen att dela med mig konststycket att laga mat på rekordtid.

5min och sedan stod en rykande gryta färsk god mat på bordet.
Miraklet gick till på följande sätt:

*1 burk vita bönor i tomatsås
*Fryst soja-färs (häll i till det blir bra blandning mellan bönor och färs)
*Red hot jalapeño 5-8 skivor (jag har en öppnad burk i kylen alltid eftersom det håller sig i åratal)
*Smaka av med Salt & Peppar

Sätt på plattan och rör i bönorna. När det börjar koka, tillsätt färs. Häll i Jalapeño, och smaka av.
Klart!

*Gott
*Nyttigt
*5min
*Pris = 10kr
*Vegetariskt=bra för djur & miljö

Nästa gång du har bråttom iväg vet du vad som gäller!

.._..

Har du katt eller hund? Läs detta!!

Som vanligt kan en stunds läsning på baksidan av en produkt ge dig oväntade överraskningar.

Detta gäller inte minst livsmedel som ofta är proppade med tillsatser och E-nummer.

Men hur ligger det till hos maten vi ställer ner framför våra husdjur?

Är maten så god som det står på paketet finns det ingen anledning till att misstänka något, eller?

Jag blickar ner i den sötluktande bruna sörjan som ligger i kattmatsburken, desperat sökande efter ett svar.

Jag fann följande:

Kattmaten delas upp i två olika sorter. Sås eller gelé. Båda lika illaluktande och avtändande. Ingridienserna är i huvudsak rest & biprodukter från djur. Fisk, nöt, fläsk i en blandning.

Rest & biprodukter är saker som blir över i slakterier. Grisöron, trynen, inälvor, magar, hud, brosk & annat innehållande mycket fett, senor eller annat oönskvärt. Kort sagt, det som inte kan säljas till oss människor av kvalitétsskäl.

Det finns även spannmål (hur nu en katt i behov av protein skulle behöva det?)
Sedan kom det några andra överraskningar på saker som absolut inte borde finnas på en katts tallrik. Bland ingredienser hittade jag till min förvåning socker!?
Jag skakade på huvudet och läste vidare. Efter en stund kom nästa stora överraskning. Aska!
Efter det fortsatte jag skakande på huvudet läsa klart, det som maten innehöll.
Då höll jag på att smälla av. För i raden tillsatser fanns vatten. Inte så konstigt med det kanske, men problemet är att vatten utgör 82.5% av hela burkens innehåll!!

"Om man räknar bort de 80% vattnet som finns i burken blir priset på burkmat runt 350 kronor/kilo!!"

så, vi går på en djupdykning....

Socker.

Denna kolhydrat har visat sig vara en av de största hälsoriskerna för barn i modern tid.

Katterna har i historien varit skyddade mot detta hälsoproblem. Det är dock, just det. historia.

Inte konstigt att katten skriker ihjäl sig efter mat. Den är helt enkelt i behov av att stilla sitt sockersug. Ett billigt och smutsigt trick från kattmatstillverkarna i hopp om att göra just deras kattmat till din lilla pälsbolls vardagsdrog.

Vatten

Är helt nödvändigt för allt liv på planeten jorden. Av samma anledning som att mat är livsnödvändigt för andra levande varelser. Den kalkylen verkar dock inte ha nått fram till de som producerar mat till våra katter.
Kattmatsburken innehåller ca. 80% vatten, vilket inte bara gör den näringsfattig, utan också fruktansvärt dyr. Katten blir fortsatt hungrig och du blir fattig.

Aska
Frågan kvarstår. Vad askan gör i kattmaten är nog en obekväm fråga, som endast Tillverkaren kan svara på. Katterna på Island skulle kunna försvara detta eftersom det finns vulkaner och aska där de bor, men här finns inte några vulkaner.

Så frågan består: Är kattmaten tillverkad på Island under askmålnets framfart, eller är det wiskas & co som spelar oss ett spratt? Svar. Jag vill inte ens veta.

Slutresultat & Pris:
Denna hemska innehållsförteckning är inte bara en fara för katten, utan även för din privatekonomi. Efter en snabb huvudräkning kan jag konstatera att kilopriset på kattmat är väldigt mycket högre än vad man tror. Om man räknar bort de 80% vattnet som finns i burken och bara räknar de faktiska ingredienserna blir priset på burkmat runt 350 kronor/kilo!!
Det är väldigt dyrt för fisk, fläsk eller nötkött.

För oss som verkligen älskar våra små vänner där ute, bör verkligen tänka om.
Att koka fisk och grönsaker åt våran katt är både nyttigare, billigare och bättre.
Vi slipper få en katt med konstant hunger, sockerbegär och näringsbrist.

Jag undrar hur många liv wiskas & co har på sitt samvete, i och med allt skit de stoppar i burkarna. Tur för katterna att de har 9 liv. Annars skulle de nog vara utrotningshotade om man kollar på det minst sagt bristfälliga sortiment som vi hittar på butikshyllan.

Usch!

Fy Fan Swedbank

Jag skrev tidigare en artikel om hur man kunde spara pengar och minska bankernas inflytande, genom att ta ut sin lön i kontanter.

Eftersom de flesta bankerna idag inte har kontanter och dessutom propagerar för en ökad kortanvändning, tycker jag det är dags att reagera.

Varför är detta farligt? Jo, riksbankerna lånar ut pengar till de "vanliga" bankerna, till en ränta. De vanliga bankerna lånar i sin tur ut pengar till folk, mot en till ränta.
Det betyder att skulden hela tiden är större än den mängd pengar som finns tillgängliga.
Så länge inte alla personer tar ut pengar samtidigt är detta inte ett problem, eftersom bankerna har pengar ändå. Men de gånger folk förlorar förtroendet för banken och tar ut sina pengar, blir effekten enorm. Det har hänt många gånger i historien och kommer att ske många gånger i framtiden. Effekten blir en stor finanskris som påverkar folket, medan de rika och mäktiga bankerna står intakta.

se mer om detta här:
Samhället byggs upp av skulder. Detta händer om skulderna betalas

Hur skapas pengar och varifrån kommer våra skulder?


Genom att alla äger sina pengar i fysiska pengar hindrar man bankerna från att fuska och skapa osynliga krediter (varje gång du tar ett lån skapar banken pengar motsvarande samma värde). Man undviker också inflation med prishöjningar och värdeminskning som följd.
Folk får skulder.
Jag uppmanar att ta ut sin lön i kontanter. Du tjänar pengar och minskar bankernas maktbygge.

Så till saken. Jag fick skatteåterbäring i år. Eftersom jag hade glömt att anmäla konto, fick jag en utbetalningsavi på posten.

Då jag idag är kund hos swedbank så kunde jag lösa in den hos dem.

Damen i kassan frågade om jag var kund i banken. Och det var jag ju, så jag svarade ja.

Vad bra, svarade hon. Då kan jag lösa in den kostnadsfritt åt dig.

Kanon, tänkte jag. Efter att ha skrivit på några papper frågade hon om jag ville sätta in pengarna på mitt konto.

Nej, tack svarade jag glatt. Jag tar pengarna i handen tack.

Det ska väl gå bra, svarade hon. Men då kostar det 75kr.

Jag tror inte mina öron. Då sätter jag in pengarna på kontot då, och gör sedan ett uttag på samma belopp, sa jag. Kan du fixa det?

Kassörskan tittade trött på mig och nickade mot den stora väntande skaran människorna bakom mig. Jag bet mig i läppen. Mitt mål är inte att förstöra för vanliga arbetande människor i deras vardag. Jag ville ju bara hjälpa samhället på traven.
Jag gick med på att sätta in pengarna på konto istället.

Innan jag gick vände jag mig om och sa: Jag tar ut i bankomaten här utanför istället.

I och med de nya betaltjänstlagarna blev det inte bara tydligt att bankerna ville tjäna pengar på oss. Här gav de mig yttligare ett tydligt exempel.

Att ha pengarna i madrassen gav mig en frihet. En mycket farlig frihet för dem.
En frihet som skulle kosta mig 75kr.

Tjugofem och Nittio, tack!

När jag var och handlade förra veckan tänkte jag på en sak. Alla varornas pris slutar med .90öre.
Bananer är 26.90kr/kilo. Avocado 6.90kr/st. smågodis 9.90kr/hekto. Nästan alla (och jag menar egentligen alla) priser slutar på 90.

Den 1:a oktober tas 50öringen bort. Frågan är vad som händer då?

Kommer priserna avrundas till närmaste krona, dvs. 27.90=28kr?

Det är så oskyldigt med avgifter som är små.
10 öre. Många skrattar. Inte ens kaffepengar. De är så små att det inte ens går att köpa för dem. De finns inte ens. Och till och med 50 öringen spelar ut sin roll.

Dock blir det dyrt!

Vi säger att alla varor du köper slutar på .90öre. Om detta skulle rundas upp till närmaste krona, skulle situationen bli följande.
Enkel kalkyl:
En person köper 20 matvaror två gången i veckan 19.90=20kr = 10öre X 40. = 4kr. 4X4= 16kr per månad. 16 X 12= 192kr per år. Om det bor 10 000 personer i ett samhälle blir det: 10 000X192kr.
Nettovinst för matbutikerna blir 1 920 000/år. Betalat i snittprishöjning på 10öre.

Vi har även miljontals bankkonton i sverige med ett saldo på 0.50. Kommer dessa att rundas upp eller ner?
Vem tar 50öringen? 6 000 000 miljoner bankkonton i sverige?
6 000 000/2 = 3 000 000kr.

Även detta är mycket värde.

De länder som gick över till Euro fick känna på en smärre prischock efter det att handlare utnyttjat valutaövergången till att runda av priserna på ett ofördelaktigt sätt.

Luras inte av de små summorna. Tillsammans blir de stora pengar.

De enda som förstått dess värde är rädda barnen som förstår och går ut med hur mycket pengar som går att tjäna på bara 50:öringar. Men priserna är den största förlusten och det är få som vill ta upp detta.

Det är mycket troligt att fler vill vara med och dela på kakan den 1 oktober. Håll ögon och öron öppna. Övergången får inte bli ett sätt för företagen att öka sina kapital.

Förlusten blir så mycket större än uttrycket: Tjugofem och Nittio, tack!

Ta ut din lön i kontanter - Bli Rik

Förra månaden gjorde jag ett annorlunda beslut i mitt liv.
Jag tog ut hela min månadslön i småkontanter. 100, 50 & 20 lappar.
En annorlunda handling i ett samhälle som går allt mer emot kort.

Hursomhelst krävde det en del planering.

Bland kunde jag aldrig tanka på billiga automat-bensin stationer.

Jag var tvungen att planera mina inköp bättre eftersom bar bara tog de pengar jag behövde hemifrån.

Bakgrund:
Bakgrunden till detta var egentligen ett fotoprojekt jag ville göra, men ju längre tiden gick började jag se fler fördelar med det hela.

Resultat:
Trots att jag och min sambo lever på en väldigt knapp ekonomi så fick denna handling fantastiska följder. Av någon märklig anledning räckte mina pengar mycket längre än innan!

Den här månaden hade jag kostnader på 3000kr mer än vanligt. Trots det kunde jag lägga undan 1000kr mer än månaderna innan.
Detta trots att:
*Jag inte hade möjligheten att tanka på billiga automat-bensin stationer.
*Att jag en stor del av tiden gick runt och släpade på småsedlar och mynt som man brukar vilja bli av med eftersom de väger och tar stor plats.
*Att jag inte fick någon ränta eller annan återbäring eftersom pengarna låg gömt hemma i en platskasse.

De stora fördelarna var många:
*Jag fick större möjlighet att se vad köpen egentligen kostade eftersom siffror blev materiellt papper.
*Eftersom man alltid tog med sig precis den summan man skulle handla för, blev dyra småköpen obefintliga.
*Jag sparade mycket pengar och fick möjlighet att lägga undan pengar till resor och annat kul.
*Jag ökade kontanthanteringen i samhället vilket gör att banken får svårare att okontrollerat skapa krediter (mer om detta tidigare i bloggen).
*Jag hjälpte till att minska den makt som bankerna har över mig när jag använder kort.
*Jag hjälpte småbutiker att överleva mot de stora köpcentrumen eftersom de slapp betala mina kortavgifter till bankerna (iom. Nya betaltjänstlagarna)
Andra små fördelar som bonus:
*Jag hade alltid mynt till kundvagnar i matbutiken
*Jag hade alltid mynt till parkering.
*Jag fick mycket uppskattning från småbutiker eftersom kortköp kostar för dem.
* Jag kunde lämna dricks till personer som förtjänade det exempelvis på en pizzeria.

------------------------------------------------------------------------------

Visste du att?

Varje gång du tar ett lån skapar din bank krediter motsvarande samma värde. Dvs. Man skapar nya pengar utan att ha täckning för dem i form av guldreserv eller annan hårdvaluta.

Riksbanken kallar detta för att "stimulera ekonomin".

Resultatet blir en svårstyrd ekonomi med inflation och skulder.

Genom att ta ut sin lön i kontanter tvingar du bankerna att ha täckning för sina tillgångar, dvs. äga pengar som faktiskt (till skillnad mot krediter) existerar.

Om ett flertal personer i sverige en dag skulle ta ut sin lön i kontanter skulle bankkontor efter bankkontor rasa samman. Då skulle systemet visa sitt verkliga svaga ansikte.

Fortsättning följer snart....

Dra ditt kort - Hjälp en storbank i nöd

"Bankerna har skapat en lag som garanterar dom högre vinster och ökad makt. Men vart tog demokratin och den fria viljan vägen?"

Visste du att sedan 1 augusti har vi nya banklagar i Sverige & EU. "De Nya Betaltjänstlagarna."

De handlar i korthet om två saker.
1. Affärer/butiker får inte ta ut en extra kortavgift när du handlar med kort.
2. Nu har du som kund större ansvar än innan över ditt kort. Har du slarvat med ditt kort, kan det bli du som blir återbetalningsskyldig på summan om du blir utsatt för exempelvis skimming/kortkopiering.

Bankerna drar in enorma summor varje år på kortavgifter. Då pratar jag inte kortavgifter som du behöver betala (indirekt), utan som butiken du handlar i måste betala.
Summan varierar men det pratas om runt 1-3 kronor per köp. Dessutom tar banken i vissa fall en procent på mellan 1-3% av beloppet.

Man behöver inte vara särskild matematiskt för att räkna ut att småbutiker gör betydande förluster på småköp. Du köper en glass, och mer än 50% av vinsten går direkt till banken.
Hur man själva kan skapa sig lagar som ger ekonomiska fördelar är för mig helt obegripligt, och ger oss yttligare ett exempel på att sann demokrati endast hör hemma i sagorna.

Det är ungefär som om ett företag skulle säga till befolkningen: Drick vatten! Utan vatten överlever ni inte. Ni får dock bara köpa vatten på flaska från oss, och vinsterna går till oss. Ingen skulle aceptera detta. Nu gör bankerna samma sak, och folk sväljer med öppen mun.

När ska vanliga människor förstå att banker är vinstdrivande företag precis som alla andra.

Att dessutom låta folket ta smällen och själva betala ur egen ficka är fegt. Detta gäller exempelvis om du glömt plånboken kvar i bilen, och blir bestulen. Alla kan vi göra misstag. Inte banken dock!
Småbutikerna gör förluster, alternativt att de slutar ta kort. (chans för rån ökar då) Alternativt höjer man priserna. Inget gynnar småföretagare eller konsument. Samtidigt sitter köpcentrum och storbanker och gnuggar händerna. Småbutiker tvingas stänga och konkurrensen blir precis lika orättvis som den var tänkt att vara. Mest frustrerande är:

Först uppmanar man folk att använda kort. Sedan tar man betalt av folket för att de använder korten. Till sist bestraffar man oss när vi använder korten.

Sluta älska och vara lojala. En äkta bank lovar vad den håller. Ta ut din lön i kontanter och uppmana alla du känner att göra samma sak. Du kommer då märka att systemet kommer falla ihop direkt. Det finns nämligen nästan inte fysiska pengar längre.
Allt har blivit siffror och plus och minustecken. Allt för att det ska vara så lätt som möjligt för banken att lura dig på pengar, från lån, krediter & kort.

Du kommer inte märka någonting.

Det märkliga är:
Staten, företag, befolkningen, bankerna själva. Alla har skulder i form av krediter.


Hur kommer det sig att alla har skulder? Varför skapas dem?

Garanterad löneförhöjning på nästa lönesamtal

Nu ska du få ett tips som garanterar dig högre lön vid ett lönesamtal.


Först ska du få lite bakgrund till varför. Det handlar om inflation.

Inflation är benämningen på när pengar tappar i värde. Det betyder även att den allmänna prisnivån höjs.
Många pratar om gamla goda tiden när man kunde gå på bio för en 5 krona, och det kan förvisso vara sant. Det är ju dock där inflationen kommer in. Du tjänade mycket mindre förr, vilket också gjorde att priserna var lägre.

I framtiden kommer våra barnbarn prata om gamla goda tiden (2000-talet) då det bara kostade 70kr att gå på bio.

Här börjar dock det intressanta!

Riksbankens inflationsmål ligger på 2% per år. Det betyder absolut inte att inflationen blir 2% per år. Från 70-talet och framåt har vi haft alltifrån 13.6% inflation till -0.3% deflation.

Den totala inflationen från 1970 har varit ungefär 213%. Det betyder att våra pengar har tappat 213% i värde, och priserna har mer eller mindre blivit 213% dyrare.

För oss som jobbar är detta mycket viktigare än vad man kan tro!

Ett exempel: år 2008 hade Sverige 3.4% inflation.

Detta betyder ungefär följande: Priserna gick upp med 3.4%
Våra pengar blev värda 3.4% mindre.

När vanliga lönetagare 2008 hade lönesamtal, kanske de gick med på att få en löneförhöjning på 2% det året.

Vad många kanske inte tänker på är att 2% löneförhöjning och 3.4% inflation egentligen ger dig en lönesänkning på 1.4% !

Så till tipset: Vid lönesamtal på jobbet ska du tänka på att allt under 1.99% löneförhöjning egentligen blir en lönesänkning.

Då riskerar du faktiskt att sänka din lön, trots att du blivit lovad löneökning. Eftersom priserna på marknaden går upp, räcker inte dina pengar till lika mycket som förr.

Får du en löneökning på 2% betyder det att din arbetsgivare inte tycker att du förtjänar någon löneförhöjning alls, trots att din arbetskompetens ökat.

Självklart ska du inte nöja dig med 2.1% ökning. Använd dessa 2% som en grund att utgå ifrån. Det är efter dessa 2% du kommer in. Där börjar argumenteringen för varför just du ska ha högre lön. Dina prestationer, kompetensmål och allt annat intressant.

Att börja diskutera från 0% skulle vara rent vansinne, inte minst för dig själv.

Det bästa med allt är att du kan skylla ifrån dig på Riksbanken.
"Det är inte mitt fel att Sveriges årliga inflationsmål är satt till 2%.!"

Och det är det ju inte heller...
Dock finns inget i världen som säger att du inte ska utnyttja vid ett lönesamtal.


"Ingen ska behöva jobba gratis"

Svar på brevet skickat till Riksbanken

Riksbanken har tagit ett steg emot att vara medmänskliga. Bland annat genom att svara på mitt brev endast 3dagar efter att jag skickade det. Det tycker jag är bra!

Här är konversationen från start till mål (obs. forts. följer!)

-----------------------------------------
Jag skrev:
-----------------------------------------
Hej Sveriges Riksbank!

Jag heter Emil Gustavsson och är 22år gammal.

Efter att ha rest ut i världen och sett mycket, är fattigdom och svält det som påverkat mig mest.
Man
mår inte bara dåligt av att se kris och fattigdom utan man söker även
desperat ett svar på hur man kan hjälpa denna stora skara människor.

Jag
har därför blivit kritisk till det monetära system, som man ändå får
säga, bygger upp det konsumtionssamhälle vi har idag, med alla dess
fördelar och nackdelar.

Exempelvis trycker Schweiz Riksbank en sedel på 1000 CHF. Dessa tusen franc är värda ungefär 8500 svenska kronor.

8500kr
är mycket pengar. För ett svältande barn skulle en sådan sedel kunna
åstadkomma stora förändringar i dennes liv. Studier i en skola, och
vidare möjlighet till jobb. Färskt vatten och mat varje dag och sjukvård
vid behov.

Min fråga
till er är: Tycker ni att det är rimligt att 5gram papper/tyg och
tryckfärg ska kunna utgöra en så stor skillnad för en enskild individs
hälsa & framtid?

Krediter
skapas ju idag under väldigt kompromisslösa förhållanden, vilket inte
oväntat ger negativa följder. Exempelvis när en bank lånar ut pengar, så
skapas krediter motsvarande samma värde, vilket gör att pengamängden
växer trots att vi får betala tillbaka lånet.

Det
är ungefär som om jag skulle gå in i en affär och köpa ett par skor för
500kr. Säljaren ger mig skorna och 500kr tillbaka i växel.

Har
hört siffror på att 90-95% av alla pengar som finns idag är skapade ur
”utökade krediter” och finns alltså inte som fysiska pengar. Krediter är
ju i princip lånade pengar.
Är
inte fattigdom och finanskriser oundvikligt i ett system som i princip
bygger på krediter och lånade pengar? Underskottet av pengar i samhället
måste ju drabba någon, tycker man.

Vad
gör riksbanken för arbete idag för att rent ekonomiskt försöka bekämpa
fattigdom? Ni är ju trots allt tillsammans med de andra riksbankerna
ytterst ansvariga för det monetära systemet.

Dessutom
blir Inflation oundvikligt i ett kreditsamhälle som detta. Riksbankens
inflationsmål är ju satt till 2% per år. Hur länge kommer denna
inflation att vara?
Den kan ju inte hålla på för evigt, för då kommer
vi ju att få 2meter långa sedlar i framtiden för att alla nollor ska
rymmas på dem.
Alternativet deflation i framtiden kan ju inte vara ett bra alternativ.
Hur kommer riksbanken lösa detta problem i längre fram i tiden?
Jag utgår ifrån att ni på riksbanken för diskussion kring framtiden och stabiliteten i systemet.


Jag måste få svar på dessa frågor!



Skulle
uppskattas om svaret kommer så snabbt som möjligt. Dröjer det för länge
kommer jag att kontakta Sveriges Riksbank på telefon och ställa samma
fråga. Om jag inte får svar på detta kommer jag kontakta Stefan Ingves
(Riksbankschef) och ställa samma fråga.


Tack!

Med vänlig hälsning Emil
-----------------------------------------------------------
Riksbanken svarade:
-----------------------------------------------------------
Hej Emil,

Tack för dina frågor.

Visserligen har varken Riksbanken eller någon annan centralbank som uppdrag att på
ett mer direkt sätt bekämpa fattigdom. Däremot kan man säga att Riksbanken och
andra centralbanker bekämpar fattigdom indirekt genom att skapa förutsättningar
för en god ekonomisk utveckling som förhoppningsvis kommer alla till del. Det
handlar dels om, som du är inne på, att se till så att det finansiella systemet
fungerar väl. Hushåll och företag måste kunna betala och själva ta emot
betalningar på ett effektivt sätt och de måste också ha möjlighet att spara och
låna. De medel som sparas kan företag och hushåll låna för att finansiera olika
investeringar som sedan kan skapa sysselsättning och tillväxt. Vid misstro och
störningar i det finansiella systemet, som vid den senaste globala finansiella
krisen, kan den här funktionen delvis sättas ur spel och leda till en
kreditåtstramning. Det kan i sin tur leda till en konjunkturnedgång. Och i
konjunkturnedgångar riskerar fler människor att bli av med sina arbeten. Att det
finansiella systemet fungerar väl är alltså en förutsättning för en god
utveckling för hela samhället.

Den senaste finansiella krisen visar också att det här inte är någon lätt
uppgift. Hur man ska minska riskerna för finansiella kriser i framtiden är något
som regeringar och centralbanker runt om i världen funderar mycket på just nu.

Ett annat sätt på vilket Riksbanken försöker skapa förutsättningar för en god
ekonomisk utveckling är genom att hålla inflationen låg och stabil. Om hushåll
och företag känner sig säkra på att priserna inte kommer att förändras
speciellt mycket kan de planera bättre inför framtiden. Det blir då lättare att
fatta bra ekonomiska beslut och man behöver inte lägga ned möda på att hitta
vägar att skydda sig mot inflationen, utan kan fokusera på mer produktiv
verksamhet. Hög och varierande inflation påverkar också hur pengarna fördelas
mellan olika grupper i samhället. Hög inflation gör att vissa grupper gynnas mer
än andra. Det blir till exempel mindre lönsamt att spara på banken eftersom
pengarna tappar i värde med tiden. Däremot gynnas de som har lån, vilket de rika
har i större utsträckning än de fattiga, eftersom även lånen blir mindre
värda. Fattiga är också oftare i högre grad än rika beroende av offentliga
bidrag som inte fullt ut räknas upp med inflationen.

De problem med utformningen av mynt och sedlar som kan uppstå när priserna ökar
med så lite som 2 procent är hanterliga. Det är först vid mycket höga
inflationstal, som till exempel i Zimbabwe, som den typ av problem du pekar på blir
allvarliga. Riksbankens uppdrag att hålla inflationen låg och stabil syftar just
till att se till att vi inte får en sådan utveckling av inflationen som i
Zimbabwe.

Vänliga hälsningar
Pernilla Meyersson
------------------------------------------------
Jag sa dock att jag inte kommer att acceptera svaret "jag vet inte".
Eftersom Riksbanken medvetet valde att inte svara på mina två första frågor, utgår jag ifrån att de inte kunde svara.

Bla. Saknade jag svar på ologiken och faran med hur krediter skapas inom det monetära systemet.
Jag saknade även svar på min fråga om de tycker det är rimligt att 5gram papper ska kunna vara skillnaden på liv och död för en levande individ.

Därför kommer jag att skicka ett nytt brev och ställa samma frågor igen.
Det finns även planer på att skicka andra brev med lite andra frågor. Exempelvis kring borttagande av 50:öring.

Jag är mycket nöjd med de svaren jag fått hittills, men de är de obekväma frågorna/svaren som är viktigast.
Där åtestår det fortfarande en hel del innan sanningen är i hamn.


Analys och uppföljning kommer!

Brev skickat till Sveriges Riksbank

Jag skickade precis ett brev till Sveriges Riksbank.
De beskriver sig själva så här:
Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil. Banken har också i uppdrag att se till att betalningarna i ekonomin kan ske säkert och effektivt.

Jag skulle även tillägga:
Sveriges Riksbank är de som har monopol på att trycka pengar i Sverige. Genom att styra ex. reporäntan kan de bestämma om det blir förmånligt att låna eller spara pengar för hela den svenska befolkningen. De är ett enormt mäktigt organ och är enligt många de som har störst makt över vardagen i våra liv eftersom de styr om folk vill hålla i sina pengar eller spendera dem.

Brevet lyder följande:
-------------------------------------------------------------

Hej Sveriges Riksbank!

Jag heter Emil Gustavsson och är 22år gammal.

Efter att ha rest ut i världen och sett mycket, är fattigdom och svält det som påverkat mig mest.
Man mår inte bara dåligt av att se kris och fattigdom utan man söker även desperat ett svar på hur man kan hjälpa denna stora skara människor.

Jag har därför blivit kritisk till det monetära system, som man ändå får säga, bygger upp det konsumtionssamhälle vi har idag, med alla dess fördelar och nackdelar.

Exempelvis trycker Schweiz Riksbank en sedel på 1000 CHF. Dessa tusen franc är värda ungefär 8500 svenska kronor.

8500kr är mycket pengar. För ett svältande barn skulle en sådan sedel kunna åstadkomma stora förändringar i dennes liv. Studier i en skola, och vidare möjlighet till jobb. Färskt vatten och mat varje dag och sjukvård vid behov.

Min fråga till er är: Tycker ni att det är rimligt att 5gram papper/tyg och tryckfärg ska kunna utgöra en så stor skillnad för en enskild individs hälsa & framtid?

Krediter skapas ju idag under väldigt kompromisslösa förhållanden, vilket inte oväntat ger negativa följder. Exempelvis när en bank lånar ut pengar, så skapas krediter motsvarande samma värde, vilket gör att pengamängden växer trots att vi får betala tillbaka lånet.

Det är ungefär som om jag skulle gå in i en affär och köpa ett par skor för 500kr. Säljaren ger mig skorna och 500kr tillbaka i växel.

Har hört siffror på att 90-95% av alla pengar som finns idag är skapade ur ”utökade krediter” och finns alltså inte som fysiska pengar. Krediter är ju i princip lånade pengar.
Är inte fattigdom och finanskriser oundvikligt i ett system som i princip bygger på krediter och lånade pengar? Underskottet av pengar i samhället måste ju drabba någon, tycker man.

Vad gör riksbanken för arbete idag för att rent ekonomiskt försöka bekämpa fattigdom? Ni är ju trots allt tillsammans med de andra riksbankerna ytterst ansvariga för det monetära systemet.

Dessutom blir Inflation oundvikligt i ett kreditsamhälle som detta. Riksbankens inflationsmål är ju satt till 2% per år. Hur länge kommer denna inflation att vara?
Den kan ju inte hålla på för evigt, för då kommer vi ju att få 2meter långa sedlar i framtiden för att alla nollor ska rymmas på dem.
Alternativet deflation i framtiden kan ju inte vara ett bra alternativ.
Hur kommer riksbanken lösa detta problem i längre fram i tiden?
Jag utgår ifrån att ni på riksbanken för diskussion kring framtiden och stabiliteten i systemet.


Jag måste få svar på dessa frågor!



Skulle uppskattas om svaret kommer så snabbt som möjligt. Dröjer det för länge kommer jag att kontakta Sveriges Riksbank på telefon och ställa samma fråga. Om jag inte får svar på detta kommer jag kontakta Stefan Ingves (Riksbankschef) och ställa samma fråga.


Tack!

Med vänlig hälsning Emil
------------------------------------------------

Vad händer nu?
Jag väntar nu med spänning på vad de kommer att svara på mina frågor.
Det är nödvändigt att föra den här diskussionen med riksbanken själva eftersom de är ansvariga för penningpolitiken i Sverige.

Jag kommer inte att acceptera svaret: "Vi vet inte"!

:-:

Länktips

Som rubriken lyder. En bloggsida som jag verkligen rekommenderar!

http://severkligheten.blogspot.com/


Med fokus att ge oss nyheter och annat smått och gott som media inte väljer att visa oss är precis lika spännande som det låter!

Dessutom finns det länkar till massor med andra spännande sidor i liknande tema.

Problem är precis lika svåra som vi gör dem till

Ofta när man pratar om ett entusiastiskt samhälle får man höra:
Du kan inte skriva så där, ekonomi är mycket svårare än vad du tror.
När du skriver så där så tar du inte hänsyn till ekonomins grunder ect ect ect ect.

De pratar om en drömvärld som inte är realistisk!? Hur realistiskt är det att leva i en värld där de rikaste 1% äger 40% av de totala tillgångarna?

Ekonomi är inte alltid svårt. Vi gör det alltid svårt. Bla. För att vi sätter ett ekonomiskt värde på precis allt som finns runtomkring oss.
Vi blandar in ekonomi i precis allt i våra liv. Detta gör ekonomi svårt.

Ekonomi som helhet är inte lika svår. De enkla lösningarna är oftast de mest vettiga.

För att ha en stabil valuta utan svängningar, ge den en fast växelkurs som inte går upp eller ner. Väldigt enkelt.

För att undvika finanskriser och depressioner i ekonomin, undvik inflation. Inflation är extremt lätt att kontrollera för riksbanken genom att helt enkelt styra räntor m.m. i den rätta riktningen.

Undvik dålig spridning av pengar och stor ekonomisk fattigdom. Sätt ett maxtak på hur mycket pengar som får sparas åt gången. Resten måste investeras och hamna i omlopp.

Ställ krav på globala minimilöner som gör att ingen behöver jobba och svälta.

Förbjud företag att flytta ner till fattiga länder där lagar gör de möjligt för dem att missbruka allt som heter etik och moral.

Några enkla direktiv är det som behövs.


Lägg märke till ännu en gång. Anledningen till att detta inte sker är för att den lilla skaran människor som har makt att göra detta, är de få som faktiskt tjänar på att systemet ser ut så här.
Därför står det stilla!

Media är medbrottsling i kriminaliteten

Tidningar normaliserar brott och ger en bild om svält och fattigdom som en nödvändighet.

Barn med ben smala som pinnar. Lidande människor som kämpar mot krig och fattigdom. Är det inte vatten som saknas så är det mat.

Knappast något nytt fenomen.

Du läser dagligen om dessa katastrofhändelser. Frågan är om vi verkligen ser allvaret med situationen?

Saker som sker regelbundet har en förmåga att normaliseras. En flicka som blir slagen varje dag av sin pappa tycker först att detta är hemskt. Men efter ett tag kommer det att kännas normalt eftersom kroppen vänjer sig vid situationen.

Detta är hemskt. Tidningar skriver dagligen om katastrofer, miljöproblem och brott. Dessa målas då upp som en vardag vilket gör att folk blir mer inställda på det.

Någonting som är en dold fara. Mycket farlig dessutom. När man börjar förknippa katastrofer, miljöproblem och brott med vardagen kommer vi inte se allvaret i detta.

Om vi inte ser allvaret är också risken mycket högre att vi själva begår exempelvis brott eftersom vi ser det som en vardagshändelse. Det verkar inte vara en så stor sak eftersom det ändå händer så mycket liknande saker i samhället omkring oss. Brotten normaliseras och ökar.

Ju mer tidningar skriver om detta, ju mer människor kommer faktiskt börja se detta som en vardag kring dem själva. När de sedan gör fel, så tycker de själva inte att de begått något fel, eftersom händelsen inte skiljer sig märkvärdigt mot andra vanliga handlingar i samhället.

Nyhetstidningar är en av våra viktigaste kanaler till omvärlden. Det borde därför vara förbjudet att göra denna kanal vinstdrivande. Informationen som når oss ska just vara information. Inget annat.
Speglade och påverkade nyheter är en av de viktigaste kanalerna för maktutövande. Något som bland annat USA visade genom att låta ett helt folk bli så uppskrämda att man accepterade ett krig mot ett land som aldrig hade gjort någon amerikan illa.

Objektiva nyheter är idag sällsynt och att helt ta anstånd från tv och tidningar under en tid är mycket nyttigare än vad många tror.

Vem ligger bakom informationen som du får och i vilket syfte?

Varför bestraffar samhället studenter som vill utvecklas?

Att bli bestraffad för sin vilja att utvecklas hör inte framtiden till


Utvecklingen kring utbildning och personlig utveckling är helt fel.
Antingen pluggar vi eller jobbar vi. Varför är inte utvecklingen mer komplex?

Pluggar du? Nej Jag jobbar.
Ett uttryck som trots sin vardagliga ton, borde tillhöra 1800-talets omoderna samhälle.
För trots att vi jobbar så lär vi oss med yrket, vilket ger oss kunskap och kompetens. Precis som studier. Och man måste väl ändå säga att en student arbetar bra även om denne inte får betalt.

Är detta inte bara en ordlek då? Innebörden finns ju där och det är egentligen bara uttrycken det är fel på.
Det påståendet håller jag inte med om. Samhället är idag uppdelat i tre delar.
Antingen jobbar man, studerar man eller inget av dem. Det sistnämnda kallas dessutom för arbetslös (eller arbetssökande i en snällare version). Trots detta finns det ingenting som heter studentlös eller studiesökande.

Att skilja på studier och arbete är dumt. Jättedumt. Så dumt att en mekanisk apa som spelar saxofon skulle likna ett geni i jämförelse.
Till och med denne lille krabat skulle inse att dessa ord borde försvinna och ersättas med en diskussion om kompetens.

För när pusslet är på plats så handlar det egentligen bara om en sak. Kunskap och kunnande. Studier som arbete.

Man studerar för att få jobb, vilket egentligen är ren galenskap. För när vi väl börjar jobba så fortsätter ju i princip studierna fast på ett annorlunda vis.
Studenterna blir dock rånade ekonomiskt sett, eftersom det kostar mycket att studera. När man istället gör i princip samma sak i praktiken får man helt plötsligt betalt för sitt arbete.

Antingen borde man få lön för att studera eller få studierna & levnadskostnader betalade.
Ingen ska behöva bli bestraffad med långa bindande lån för att man har motivationen att vilja utvecklas.

Enkelhetens portion borde ju vara att titta på följande:
*Hur mycket kompetens behöver vi för X-uppgift.
*Hur skaffar vi oss Y-kompetens på kortast möjliga sätt.
*Hur kan vi använda X+Y på bästa möjliga sätt?

Svårare än så är det inte

I ett modernt och utvecklat samhälle är en hög kompetensnivå helt avgörande. Hur ska vi nå detta om folk tvingas jobba med orelaterade tillsvidarejobb för att försöka betala sina studier?



Detta är yttligare ett exempel på en samhällsform som folk ser som helt självklar bara för att det har varit så här under de senaste århundraden. Framtiden knackar på dörren. Vi öppnar inte!
Trots att vi har de tekniska utvecklingen, kompetensen och mycket mer så föredrar vi leva vidare i en korrupt värld där pengar och begär konkurrerar ut utveckling och personlig stimulans.
När landet leds av gamla gubbar vars största uppgift är att förvandla människor och hjärtan in till siffror och statistik, blir resultatet lidande. Om du inte passar in i mallen, så kan du gå hem.

Visa att du inte är en siffra. Att du & dina tankar utgår ifrån ett hjärta. Tvinga bort det känslokalla levnadssättet. Skapa en samhällsform som utgår ifrån dina behov. Inte den lilla skaran människor som redan har allt. Knacka på deras port!

Varför någonting alltid saknas

"Hur ska vi förvänta oss en felfri utveckling med stora framsteg när lönsamheten ligger i att misslyckas?"

Det är inte längre lönsamt att tillverka felfria produkter!

Buggar på nya iphone 4 har fått folk att rasa. Toyota får återkalla 300 000 bilar, spelet är bättre än 2:an men fortfarande saknar vi...

Att medvetet sitta på information för att kunna ha någonting till nästa generations utveckling är kanske ekonomiskt rätt, men i utvecklingssyfte helt vansinnigt.

Trots år av produktutveckling, nya finesser och noggrann programmering hör det till vanligheterna att saker man köper inte är färdiga trots att de ligger i oöppnade paket i affären.
Det är alltid någonting som saknas med nya prylar man köper.

Företagen vill ju få din drivkraft att även nästa år vilja uppgradera till nya versioner av en pryl.
Är sakerna för hållbara kommer det dröja för lång tid innan konsumenterna kommer tillbaka och köper nytt. Detta blir väldigt olönsamt för företagen.
Samtidigt förklarar det varför det idag är nästan omöjligt att hitta bra kvalité till ett billigt pris.

Man ser också detta mycket tydligt i många fall. Exempelvis livsmedelsindustrin. Antingen är det någon billig röra, proppad med industritillsatser, och annat skit. Annars är det handgjort lyxröra till ett högt pris.

Sanningen kan verka långsökt och rent ut sagt idiotisk. Men faktum kvarstår. Inget företag vill tillverka en felfri produkt, eftersom de kommer förlora på det i längden.

Hur ska vi förvänta oss en felfri utveckling med stora framsteg när lönsamheten ligger i att misslyckas?