Svar på brevet skickat till Riksbanken

Riksbanken har tagit ett steg emot att vara medmänskliga. Bland annat genom att svara på mitt brev endast 3dagar efter att jag skickade det. Det tycker jag är bra!

Här är konversationen från start till mål (obs. forts. följer!)

-----------------------------------------
Jag skrev:
-----------------------------------------
Hej Sveriges Riksbank!

Jag heter Emil Gustavsson och är 22år gammal.

Efter att ha rest ut i världen och sett mycket, är fattigdom och svält det som påverkat mig mest.
Man
mår inte bara dåligt av att se kris och fattigdom utan man söker även
desperat ett svar på hur man kan hjälpa denna stora skara människor.

Jag
har därför blivit kritisk till det monetära system, som man ändå får
säga, bygger upp det konsumtionssamhälle vi har idag, med alla dess
fördelar och nackdelar.

Exempelvis trycker Schweiz Riksbank en sedel på 1000 CHF. Dessa tusen franc är värda ungefär 8500 svenska kronor.

8500kr
är mycket pengar. För ett svältande barn skulle en sådan sedel kunna
åstadkomma stora förändringar i dennes liv. Studier i en skola, och
vidare möjlighet till jobb. Färskt vatten och mat varje dag och sjukvård
vid behov.

Min fråga
till er är: Tycker ni att det är rimligt att 5gram papper/tyg och
tryckfärg ska kunna utgöra en så stor skillnad för en enskild individs
hälsa & framtid?

Krediter
skapas ju idag under väldigt kompromisslösa förhållanden, vilket inte
oväntat ger negativa följder. Exempelvis när en bank lånar ut pengar, så
skapas krediter motsvarande samma värde, vilket gör att pengamängden
växer trots att vi får betala tillbaka lånet.

Det
är ungefär som om jag skulle gå in i en affär och köpa ett par skor för
500kr. Säljaren ger mig skorna och 500kr tillbaka i växel.

Har
hört siffror på att 90-95% av alla pengar som finns idag är skapade ur
”utökade krediter” och finns alltså inte som fysiska pengar. Krediter är
ju i princip lånade pengar.
Är
inte fattigdom och finanskriser oundvikligt i ett system som i princip
bygger på krediter och lånade pengar? Underskottet av pengar i samhället
måste ju drabba någon, tycker man.

Vad
gör riksbanken för arbete idag för att rent ekonomiskt försöka bekämpa
fattigdom? Ni är ju trots allt tillsammans med de andra riksbankerna
ytterst ansvariga för det monetära systemet.

Dessutom
blir Inflation oundvikligt i ett kreditsamhälle som detta. Riksbankens
inflationsmål är ju satt till 2% per år. Hur länge kommer denna
inflation att vara?
Den kan ju inte hålla på för evigt, för då kommer
vi ju att få 2meter långa sedlar i framtiden för att alla nollor ska
rymmas på dem.
Alternativet deflation i framtiden kan ju inte vara ett bra alternativ.
Hur kommer riksbanken lösa detta problem i längre fram i tiden?
Jag utgår ifrån att ni på riksbanken för diskussion kring framtiden och stabiliteten i systemet.


Jag måste få svar på dessa frågor!



Skulle
uppskattas om svaret kommer så snabbt som möjligt. Dröjer det för länge
kommer jag att kontakta Sveriges Riksbank på telefon och ställa samma
fråga. Om jag inte får svar på detta kommer jag kontakta Stefan Ingves
(Riksbankschef) och ställa samma fråga.


Tack!

Med vänlig hälsning Emil
-----------------------------------------------------------
Riksbanken svarade:
-----------------------------------------------------------
Hej Emil,

Tack för dina frågor.

Visserligen har varken Riksbanken eller någon annan centralbank som uppdrag att på
ett mer direkt sätt bekämpa fattigdom. Däremot kan man säga att Riksbanken och
andra centralbanker bekämpar fattigdom indirekt genom att skapa förutsättningar
för en god ekonomisk utveckling som förhoppningsvis kommer alla till del. Det
handlar dels om, som du är inne på, att se till så att det finansiella systemet
fungerar väl. Hushåll och företag måste kunna betala och själva ta emot
betalningar på ett effektivt sätt och de måste också ha möjlighet att spara och
låna. De medel som sparas kan företag och hushåll låna för att finansiera olika
investeringar som sedan kan skapa sysselsättning och tillväxt. Vid misstro och
störningar i det finansiella systemet, som vid den senaste globala finansiella
krisen, kan den här funktionen delvis sättas ur spel och leda till en
kreditåtstramning. Det kan i sin tur leda till en konjunkturnedgång. Och i
konjunkturnedgångar riskerar fler människor att bli av med sina arbeten. Att det
finansiella systemet fungerar väl är alltså en förutsättning för en god
utveckling för hela samhället.

Den senaste finansiella krisen visar också att det här inte är någon lätt
uppgift. Hur man ska minska riskerna för finansiella kriser i framtiden är något
som regeringar och centralbanker runt om i världen funderar mycket på just nu.

Ett annat sätt på vilket Riksbanken försöker skapa förutsättningar för en god
ekonomisk utveckling är genom att hålla inflationen låg och stabil. Om hushåll
och företag känner sig säkra på att priserna inte kommer att förändras
speciellt mycket kan de planera bättre inför framtiden. Det blir då lättare att
fatta bra ekonomiska beslut och man behöver inte lägga ned möda på att hitta
vägar att skydda sig mot inflationen, utan kan fokusera på mer produktiv
verksamhet. Hög och varierande inflation påverkar också hur pengarna fördelas
mellan olika grupper i samhället. Hög inflation gör att vissa grupper gynnas mer
än andra. Det blir till exempel mindre lönsamt att spara på banken eftersom
pengarna tappar i värde med tiden. Däremot gynnas de som har lån, vilket de rika
har i större utsträckning än de fattiga, eftersom även lånen blir mindre
värda. Fattiga är också oftare i högre grad än rika beroende av offentliga
bidrag som inte fullt ut räknas upp med inflationen.

De problem med utformningen av mynt och sedlar som kan uppstå när priserna ökar
med så lite som 2 procent är hanterliga. Det är först vid mycket höga
inflationstal, som till exempel i Zimbabwe, som den typ av problem du pekar på blir
allvarliga. Riksbankens uppdrag att hålla inflationen låg och stabil syftar just
till att se till att vi inte får en sådan utveckling av inflationen som i
Zimbabwe.

Vänliga hälsningar
Pernilla Meyersson
------------------------------------------------
Jag sa dock att jag inte kommer att acceptera svaret "jag vet inte".
Eftersom Riksbanken medvetet valde att inte svara på mina två första frågor, utgår jag ifrån att de inte kunde svara.

Bla. Saknade jag svar på ologiken och faran med hur krediter skapas inom det monetära systemet.
Jag saknade även svar på min fråga om de tycker det är rimligt att 5gram papper ska kunna vara skillnaden på liv och död för en levande individ.

Därför kommer jag att skicka ett nytt brev och ställa samma frågor igen.
Det finns även planer på att skicka andra brev med lite andra frågor. Exempelvis kring borttagande av 50:öring.

Jag är mycket nöjd med de svaren jag fått hittills, men de är de obekväma frågorna/svaren som är viktigast.
Där åtestår det fortfarande en hel del innan sanningen är i hamn.


Analys och uppföljning kommer!