BannerFans.com
Media och Journalistik Blogg listad på Bloggtoppen.se VeggieToppen

"En blogg för oss som är öppna för ett alternativ till dagens konsumtionssamhälle"
Visar inlägg med etikett Tillväxt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tillväxt. Visa alla inlägg

lördag 11 december 2010

Alla kan inte köra samtidigt



Förändring är en förbättrings bästa vän.

I många fall när man vill tvinga fram en förändring är det viktigt att det finns någonting i grunden som påverkar. Jag har samlat ihop lite bevis för att understryka att en förändring är nödvändig.
"Jag klandrar ingen, men vem ska leva när alla bara kör framåt?"


I Sverige lever vi relativt bra och tryggt liv om man jämför med andra håll på världen. Statistiken nedan gäller med några få undantag endast Sverige, för att vi ska kunna se andra typer av förändringar i samhället. Inte luta sig tillbaka vid TV'n utan vara mer aktiv i processen.

Vi ser stora förändringar i både Sverige och globalt. Alla är långt ifrån positiva. Dessa kan vara trender men mycket lite pekar på att detta endast var en kortvarig trend. Tvärtom tror många av mina källor att detta är ett resultat av någonting.

I ett modernt samhälle på 2000-talet med väl utvecklad teknik och levnadsstandard måste man ställa sig frågan. Ska det vara så här och varför?
--------------------------------------------------------
*Antalet dignostierade depressioner har ökat stadigt i Sverige sedan 1980-talet.

*10% av alla kvinnor har någon gång haft ätstörningar. Antalet växer.


*Nästan hälften av de svenska paren grälar eller är oense om den gemensamma ekonomin.


*Försäljningen av antidepressiva medel fördubblades mellan 1999 & 2003. Idag har den stigit ännu mer.


*Den procentuella ökningen av antidepressiva läkemedel till undomar 15-19år ökade med 98% mellan år 2000-2007.

*Även försäljningen till barn mellan 10-14år ökade med hela 38%. Antalet depressioner beräknas ha ökat med minst lika mycket.

*Över hälften av alla 15-åriga tjejer känner sig nere minst en gång i veckan.

*Globala omfattande undersökningar har visat att vi blir allt fetare och rikare i västvärlden, men tyvärr inte lyckligare. Detta trots att vår levnadsnivå har ökat fyrfaldigt sedan 1960-talet.

*Enligt Världshälsoorganisationen (WTO) begick ungefär en miljon människor självmord år 2000. Detta har inte minskat idag trots massiv ökning av antidepressiva läkemedel.


------------------------------------------
Källor. Barnombudsmannen, Nationella folkhälsoenkäten 2006-2008, s-info, BRIS, Nordea Undersökning, SKL, Worldwatch Institute, Synovate, socialdepartamentet, WTO & BUP
------------------------------------------


Alla är fria att ha en åsikt i den här frågan. Hur kan det överhuvudtaget bli så här?
"Vi har allt och mår ändå dåligt!"
Tanken kommer krypande, i alla fall hos mig. Man känner stanken tränga sig på.
Kan det möjligen bli så här när man glömmer bort alternativa värden och endast fokuserar på det materiella?
Kan det kanske bli så här när de som styr samhället framåt glömmer bort att alla nummer egentligen är individuella personer med både känslor och tankar?

Kanske därför tillväxt kommer före välmående. Jag klandrar ingen, men vem ska leva när alla bara kör framåt?

Vi närmar oss en topp. Aldrig förut har ekonomin varit så stimulerande. Aldrig förut har vi fått så mycket gjort på jobbet.
Och medan lyxproduktion och prylkonsumtion ökar som aldrig förr, blir folk bara tröttare, sjukare och mer stressade.

En möjlig effekt av ett samhälle som sätter prioriteten på ekonomi och inte på människors välmående & fria vilja. Till förmån för något annat..

tisdag 31 augusti 2010

Finanskrisen har bara börjat


Viktigt men långdraget!

På 40-talet var det vanligt man i en familj levde två personer på en lön.
Idag krävs det att båda jobbar för att försörja familj. Hur går detta till, och vad vinner vi på det?

Läs om den största bluffen i historien, och om en framtid där vi tvingas jobba längre än idag, trots att utvecklingen har effektiviserat & sparat oss tid motsvarande flera tusen procents tid.

Fakta är:
*Vi har aldrig haft så stora skulder som nu.
*Nästan alla länder har statsskulder på mångmiljardbelopp
*Våra skulder ökar medans naturresurserna minskar. En omöjlig kalkyl inom några år.

Vad är lösningen på problemet? Jo, vi lånar ihop till våran välfärd. Det tycker stater och banker verkar vara en bra lösning. Men då har man bara tänkt några år framåt i tiden.
Det här handlar inte om att få sina bonusar och fallskärmar innan helvetet brakar löst.

Vi måste ta ansvar, innan ekonomin kollapsar. En omprioritering i vardagen och en försiktigare tillväxt. Framtiden är nära men långt ifrån trygg.


Hur kommer det sig att alla har skulder?
USA:s statsskuld har för första gången överskridit 13 biljoner dollar. (eller 13 tusen miljarder dollar) Det visar siffror från det amerikanska finansministeriet.

Skulden har mer än fördubblats under de senaste tio åren och motsvarar nu nästan 90 procent av landets årliga bruttonationalprodukt.

Hur kan landets skulder vara 90% av det totala BNP i USA?

Hur kan man förvänta sig att ekonomin ska resa sig upp när man har ett underskott på 13 000 000 000 000 dollar?

Vidare:

Det finns tre kategorier som kan få skulder:
*människor
*företag
*banker

Hur går det för människor då?



Och trots att vi slår rekord i att vara skuldsatta blundar vi för problemen (nedan)


Hur går det för företagen?



De är precis som människorna fulla med skulder också. Detta börjar bli märkligt? Vem vinner pengar eftersom alla andra har skulder?

Hur går det för bankerna då?


Jo, riksbanken överlever i alla fall...


Marknaden är inte dum. Det är inte vi heller..

Eller kanske det förresten...(nedan)


Vad som är märkligt med detta är vad som sägs under bilden:
"Totalt har hushållen lån på 2 551 miljarder kronor vilket är rekord.
Samtidigt uppgår tillgångarna till 5 457miljarder, även det rekord."


Men, vänta ett tag! Varför betalar vi inte tillbaka skulderna om vi har så mycket tillgångar?
Problematiken grävs djupare ner...

Är vi ensamma då?


Nej, absolut inte. Alla Eu länder har statsskulder i massor.
I många fall motsvarar dessa skulder mer än 50% av landets totala BNP!!!?!
Vem äger dessa pengar då? Jo, enligt riksbanken är det privat-personer, företagare, storkoncerner, riksbanker, banker och andra institutioner. Till och med stater!

Inte konstigt att en stor finanskris slår på alla delar. Allt sitter ju ihop som ett spindelnät. Faller en faller alla!

Vad har hänt och var kommer alla dessa skulder ifrån?

Hmm....inget oväntat kanske. Men trots det en av få delar i ekonomin som faktiskt tjänar pengar utan att skuldsätta sig. Här kommer ett exempel till:

Jag kollade på Statistiska centralbyråns hemsida på hur mycket de svenska storbankerna har ökat sin ekonomi under de senaste åren. Resultatet är inte överraskande, men likväl vidrigt.

Här ser vi ett exempel på vinnare. 2007 började finanskrisen. Vinstresultatet gick upp i taket.
Vi börjar se varför finanskriser skapas och varför ingen hindrar dessa. Det finns ju helt enkelt folk som tjänar pengar på det. Precis som krig och mycket annat.

Lösningar då?


Det ända sättet att stoppa denna skuldhistori är att göra det svårare för folk att låna.
Det görs enklast genom att höja räntorna vilket också bromsar inflationen.
Dock finns det fortfarande de ekonomer som skyller alla dagens problem på att tillväxten borde vara högre. (nedan) När kommer vi till ett tak när vi inte längre kan höja och växa?



Hur kan det finnas skulder egentligen? Det kan väl inte finnas mer pengar än vad som....finns? eller?

Nedan lite fakta om statsskulden:

Läs gärna andra punkten från slutet:
Utslaget per person är statsskulden i Sverige ca. 127 000kr!

Det betyder i princip att den dagen du föder ett barn så får barnen automatiskt en skuld på 127 000kr!
På Riksbankens hemsida står det att det är inte folket utan staten som har skulder. Därför kan man inte räkna som jag gjorde ovan.
Man nämner sedan att bla. skatter används för att betala av statsskulden. Då har vi ju skulder i alla fall!? Om det inte fanns någon statsskuld skulle man kunna sänka skatterna och vi skulle få dessa 127 000kr i handen istället. Har jag fel i mitt påstående?




Här ovan ser du svenskarnas totala skulder sedan 1996. Långt innan finanskrisen satta igång. Kurvan blir bara brantare och brantare. Den ser absolut inte ut att vända!

Vad händer när våra skulder är större än våra tillgångar? För det kommer hända en dag. Antingen pga. jordens resurser tar slut eller våra pengar, tack vare de ständiga prisökningarna som sker.


Undrar du också varför alla verkar ha skulder?

Hushåll, människor, stater, banker, ja alla!

Sammanfattning:
Svaret är enkelt, men innehåller många olika faktorer. Dagens ekonomiska system är anpassat för att ge så hög tillväxt som möjligt. För varje dag blir det svårare och mer kostsamt att ta tillvara på våra naturresurser. Det betyder att vi måste göra större ekonomiska uppoffringar för att kunna utvinna en konstant mängd naturresurs (exempelvis olja) för att tillväxten ska fortsätta. Vi har då skapat ett system där man genom lån och krediter kan få folk att fortsätta att hjälpa fram en hög tillväxt. Eller snarare för att ha råd att leva med en konstant tillväxt. Man pratar alltid om att det var billigare förr. Trots inflation stämmer också detta. Siffror som motsäger detta är missvisande enligt många forskare. Det är ju bara att minnas sig tillbaka, något årtionde, så ser man en tydlig skillnad. Hur länge kan vi fortsätta att skjuta upp betalning på lånen? Hur länge kan vi fortsätta att låna oss till en bra tillväxt och hög livsstandard. Det finns två vägar. Den ena är att resurserna på jorden tar slut. Det vill vi knappast, eftersom det är tack vare dessa vi kan leva en så modern och bekväm vardag som vi trots allt gör idag. Det andra alternativet är att skulderna hinner ifatt oss. Med detta betyder att vi inte har orkat hålla uppe den höga tillväxt som marknaden kräver, men en total ekonomisk kollaps som följd. Egentligen spelar det ingen roll vilket som kommer först. Båda är oundvikliga i dagsläget. Lösningen för alltid finns inte, och det betyder också att vi måste lösa problemet snart, annars kommer vi stå helt oförberedda när nästa stora finanskris sköljer in över världen. Hur vet jag detta då? Jo, det är bara att kolla på vilka länder som går mest framåt nu. Asiens ekonomi växer så det knakar, och detta är till följd av en ekonomi med höga skulder, korta vinstintressen och lång arbetstid. Tillväxten blir allt svårare att nå. I framtiden kommer vi behöva jobba ännu mer för att ha råd att växa. Vi har dock en befolkning som ökar i masstal, och kalkylen hur ännu mer människor, med ännu mer skulder, med mindre jordyta och en ständigt växande tillväxt som kräver att vi ska bli större och starkare för varje år. Vi har redan drygt 10% arbetslöshet i Europa. Hur ska vi hitta nya branscher och jobb till alla nyfödda, när vi dessutom måste lägga ner många jobb och industrier pga. brist på naturresurser. Var kommer vi att hamna till slut? Det största samtalsämnet är skatter hit och dit. Borde vi inte lyssna på jorden och hitta en långsiktig plan för ekonomin istället. En skuld kommer alltid vara en skuld. Någonting som behövs betalas tillbaka.

Läs gärna denna artikel innan du går till jobbet:

Jobbar vi i onödan?


"Jag skulle påstå att vi inte jobbar i onödan. Men vi jobbar mycket mer än vad vi borde. Dessutom tror jag att få förstår syftet varför de egentligen jobbar."


eN Alternativ Värld


onsdag 11 augusti 2010

Brev skickat till Sveriges Riksbank


Jag skickade precis ett brev till Sveriges Riksbank.

De beskriver sig själva så här:
Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil. Banken har också i uppdrag att se till att betalningarna i ekonomin kan ske säkert och effektivt.


Jag skulle även tillägga:
Sveriges Riksbank är de som har monopol på att trycka pengar i Sverige. Genom att styra ex. reporäntan kan de bestämma om det blir förmånligt att låna eller spara pengar för hela den svenska befolkningen. De är ett enormt mäktigt organ och är enligt många de som har störst makt över vardagen i våra liv eftersom de styr om folk vill hålla i sina pengar eller spendera dem.

Brevet lyder följande:
-------------------------------------------------------------

Hej Sveriges Riksbank!


Jag heter Emil Gustavsson och är 22år gammal.

Efter att ha rest ut i världen och sett mycket, är fattigdom och svält det som påverkat mig mest.
Man mår inte bara dåligt av att se kris och fattigdom utan man söker även desperat ett svar på hur man kan hjälpa denna stora skara människor.

Jag har därför blivit kritisk till det monetära system, som man ändå får säga, bygger upp det konsumtionssamhälle vi har idag, med alla dess fördelar och nackdelar.

Exempelvis trycker Schweiz Riksbank en sedel på 1000 CHF. Dessa tusen franc är värda ungefär 8500 svenska kronor.

8500kr är mycket pengar. För ett svältande barn skulle en sådan sedel kunna åstadkomma stora förändringar i dennes liv. Studier i en skola, och vidare möjlighet till jobb. Färskt vatten och mat varje dag och sjukvård vid behov.

Min fråga till er är: Tycker ni att det är rimligt att 5gram papper/tyg och tryckfärg ska kunna utgöra en så stor skillnad för en enskild individs hälsa & framtid?

Krediter skapas ju idag under väldigt kompromisslösa förhållanden, vilket inte oväntat ger negativa följder. Exempelvis när en bank lånar ut pengar, så skapas krediter motsvarande samma värde, vilket gör att pengamängden växer trots att vi får betala tillbaka lånet.

Det är ungefär som om jag skulle gå in i en affär och köpa ett par skor för 500kr. Säljaren ger mig skorna och 500kr tillbaka i växel.

Har hört siffror på att 90-95% av alla pengar som finns idag är skapade ur ”utökade krediter” och finns alltså inte som fysiska pengar. Krediter är ju i princip lånade pengar.
Är inte fattigdom och finanskriser oundvikligt i ett system som i princip bygger på krediter och lånade pengar? Underskottet av pengar i samhället måste ju drabba någon, tycker man.

Vad gör riksbanken för arbete idag för att rent ekonomiskt försöka bekämpa fattigdom? Ni är ju trots allt tillsammans med de andra riksbankerna ytterst ansvariga för det monetära systemet.

Dessutom blir Inflation oundvikligt i ett kreditsamhälle som detta. Riksbankens inflationsmål är ju satt till 2% per år. Hur länge kommer denna inflation att vara?
Den kan ju inte hålla på för evigt, för då kommer vi ju att få 2meter långa sedlar i framtiden för att alla nollor ska rymmas på dem.

Alternativet deflation i framtiden kan ju inte vara ett bra alternativ.
Hur kommer riksbanken lösa detta problem i längre fram i tiden?
Jag utgår ifrån att ni på riksbanken för diskussion kring framtiden och stabiliteten i systemet.


Jag måste få svar på dessa frågor!



Skulle uppskattas om svaret kommer så snabbt som möjligt. Dröjer det för länge kommer jag att kontakta Sveriges Riksbank på telefon och ställa samma fråga. Om jag inte får svar på detta kommer jag kontakta Stefan Ingves (Riksbankschef) och ställa samma fråga.


Tack!

Med vänlig hälsning Emil
------------------------------------------------

Vad händer nu?
Jag väntar nu med spänning på vad de kommer att svara på mina frågor.
Det är nödvändigt att föra den här diskussionen med riksbanken själva eftersom de är ansvariga för penningpolitiken i Sverige.


Jag kommer inte att acceptera svaret: "Vi vet inte"!

:-:

fredag 2 juli 2010

Visste du att?


Visste du att banksystemen är gjorda så att för varje dollar som skapas, kan nio gånger så mycket värde skapas "på samma dollar"?

Exempelvis varje gång du tar ett lån hos banken så skapas samma summa pengar ur tomma intet för att "täcka upp" bankens värdeförlust.

Man kan säga att varje gång en bank lånar ut en summa pengar, skapas krediter till samma värde.

I och med detta gör banken en olaglig handling och kan egentligen inte kräva tillbaka ex. hus eller bil som säkerhet.

Det fanns ett fall i amerikans domstol när just detta hände år 1968. En man vid namn Jerome Daly var oförmögen att kunna betala tillbaka sina skulder.
Banken krävde då honom på hans hus som säkerhet.

Daly hävdade att banken inte kunde göra detta då de pengar de lånat ut till honom egentligen inte existerade från första början.

Efter en lång debatt vann till sist Mr. Daly målet och fallet avskrevs.

Det ekonomiska systemet är mycket skörare än vad många tror. Skulder är en förutsättning för att systemet ska fungera vilket skapar många skrämmande nackdelar.

Skulder, kriser m.m. Hela anledningen till dagens tillväxthets grundar sig just i rädsla för skulder och marknadssvängningar.

Denna rädsla driver oss till vansinne och har idag skapat ett samhälle som tar större hänsyn till företagens vinster, istället för individen.

Detta tycker jag förklarar varför världen ser ut som den gör idag med svält, brott, fattigdom och onödig spädbarnsdöd.

Dags att reagera?

Livskraften - är livets föda


Jag drömmer om någonstans där pengar och tillväxthets inte existerar.
Där prioritet ligger på hälsa, trivsel och välmående.
Vad bryr jag mig om Sveriges ekonomi går bra om hela mitt liv ska urarta i en slags global tävling om vem som har högst BNP.
Lever jag för livet eller lever jag för marknaden?

Inte hinna fundera-inte heller njuta.
Alltid ha en längtan till något annat...inte sällan avlägset.

Vem är den tänkta vinnaren i det här loppet, eller kommer det hålla på i all oändlighet?
Ingen kan gömma det globala & sociala misslyckande vi dagligen upplever.
Allra minst oss själva..

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

måndag 17 maj 2010

Är det rätt eller fel?

"Ligg inte och fundera för länge! För imorgon dör yttligare 16 000 barn av svält"

Dagens samhälle och planekonomi tvingar dagligen fram detta.

Tillväxthetsen gör etik och moral överflödig.

Att fortsätta leva som vi gör utan att ta ett aktivt beslut gör ingen lösning på problemet.

Är det rätt att en svensk vanlig kontorsarbetare är så fet att han inte får plats i stolen medan barn i världen dör en plågsam död av svält?

Sällan har beslutet om en alternativ samhällsstruktur varit mer aktuellt.
Är det dags att ändra sig nu eller ska vi våga vänta ännu längre?


Ligg inte och fundera för länge! För imorgon dör yttligare 16 000 barn av svält.

söndag 9 maj 2010

Underskatta inte glädjen

Meningen med livet är ett ganska slappt och urvattnat uttryck. Trots detta är tanken spännande och vi flesta har nog försökt svara på frågan själva.

Ett resonemang skulle kunna vara att meningen med livet är att göra saker som man vill leva för. Därmed känna glädje i det man gör.
Att känna sorg är snarare tvärtom. De människor som har tagit sitt liv har knappast gjort det lyckliga. Så underskatta inte glädjen i livet. Det är ju trots allt den vi lever för.

Genom mina år i arbetslivet och skolan har jag alltid sett en strävan. En stark längtan efter fredagseftermiddagarna. Den börjar på måndagsmorgonen. Följer oss hela veckan och släpper oss lagom till helgen. Så håller det på, år ut och år in.

I dagens samhälle lever vi inte. Vi längtar.
Jag precis som alla andra gillar också att ha någonting att se fram emot, men jag motsäger mig principen att hela vårat samhälle ska byggas upp på detta fenomen.

Världen driver tillväxthetsen till vansinne.
Det är frågan när folk börjar värdesätta den sociala tillvaron som fritid, familj, vänner och barn lika högt som prylar och teknik.

För att döma av situationen, är det precis det valet som vi har idag. Att folk har valt det senare alternativet är något som jag inte är säker på att vi är medvetna om.

Vilket väljer du?


"De människor som har tagit sitt liv har knappast gjort det lyckliga.
Så underskatta inte glädjen i livet. Det är ju trots allt den vi lever för"