Varför bestraffar samhället studenter som vill utvecklas?

Att bli bestraffad för sin vilja att utvecklas hör inte framtiden till


Utvecklingen kring utbildning och personlig utveckling är helt fel.
Antingen pluggar vi eller jobbar vi. Varför är inte utvecklingen mer komplex?

Pluggar du? Nej Jag jobbar.
Ett uttryck som trots sin vardagliga ton, borde tillhöra 1800-talets omoderna samhälle.
För trots att vi jobbar så lär vi oss med yrket, vilket ger oss kunskap och kompetens. Precis som studier. Och man måste väl ändå säga att en student arbetar bra även om denne inte får betalt.

Är detta inte bara en ordlek då? Innebörden finns ju där och det är egentligen bara uttrycken det är fel på.
Det påståendet håller jag inte med om. Samhället är idag uppdelat i tre delar.
Antingen jobbar man, studerar man eller inget av dem. Det sistnämnda kallas dessutom för arbetslös (eller arbetssökande i en snällare version). Trots detta finns det ingenting som heter studentlös eller studiesökande.

Att skilja på studier och arbete är dumt. Jättedumt. Så dumt att en mekanisk apa som spelar saxofon skulle likna ett geni i jämförelse.
Till och med denne lille krabat skulle inse att dessa ord borde försvinna och ersättas med en diskussion om kompetens.

För när pusslet är på plats så handlar det egentligen bara om en sak. Kunskap och kunnande. Studier som arbete.

Man studerar för att få jobb, vilket egentligen är ren galenskap. För när vi väl börjar jobba så fortsätter ju i princip studierna fast på ett annorlunda vis.
Studenterna blir dock rånade ekonomiskt sett, eftersom det kostar mycket att studera. När man istället gör i princip samma sak i praktiken får man helt plötsligt betalt för sitt arbete.

Antingen borde man få lön för att studera eller få studierna & levnadskostnader betalade.
Ingen ska behöva bli bestraffad med långa bindande lån för att man har motivationen att vilja utvecklas.

Enkelhetens portion borde ju vara att titta på följande:
*Hur mycket kompetens behöver vi för X-uppgift.
*Hur skaffar vi oss Y-kompetens på kortast möjliga sätt.
*Hur kan vi använda X+Y på bästa möjliga sätt?

Svårare än så är det inte

I ett modernt och utvecklat samhälle är en hög kompetensnivå helt avgörande. Hur ska vi nå detta om folk tvingas jobba med orelaterade tillsvidarejobb för att försöka betala sina studier?



Detta är yttligare ett exempel på en samhällsform som folk ser som helt självklar bara för att det har varit så här under de senaste århundraden. Framtiden knackar på dörren. Vi öppnar inte!
Trots att vi har de tekniska utvecklingen, kompetensen och mycket mer så föredrar vi leva vidare i en korrupt värld där pengar och begär konkurrerar ut utveckling och personlig stimulans.
När landet leds av gamla gubbar vars största uppgift är att förvandla människor och hjärtan in till siffror och statistik, blir resultatet lidande. Om du inte passar in i mallen, så kan du gå hem.

Visa att du inte är en siffra. Att du & dina tankar utgår ifrån ett hjärta. Tvinga bort det känslokalla levnadssättet. Skapa en samhällsform som utgår ifrån dina behov. Inte den lilla skaran människor som redan har allt. Knacka på deras port!

När lycka inte räcker till...

"Dagens samhälle ger oss en tydlig linje:

Vad ska jag med pengar till om jag är lycklig?


Konsumenten svarar:

Vad ska jag med lycka till om jag har pengar?"


-::-::-

Ett snabbskrivet alternativ

Ett alternativ

Jag har lagt fram mycket kritik mot samhället. Då är det också viktigt att presentera fler alternativ, annars blir kritiken ganska lönlös.

 Jag håller själv på att skriver mycket om detta. Dagar och nätter sitter jag uppe och skriver.
 Här är några punkter hämtade från en avhandling jag håller på och skriver

Detta kommer kompletteras upp med mer tydliga punkter, och fler framsteg har gjorts sedan detta skrivits. Dock är det ett steg på vägen och en liten tankerunda för er som inte har funderat över alternativ till dagens konsumtionssamhälle.


Det mest konkreta samhället som jag skulle se som alternativ är ett så kallat "entusiastsamhälle."


Kort och gott kan man säga att all konkurrens ersätts med samarbete parter imellan.

Anledningen till detta är att det tillkommer en rad negativa följder när marknadskonkurrensen dras för hårt.

Företag gör medvetna kampanjer för att påverka oss att tro på en rad lögner. Vi luras att tro att pengar och prylar gör oss lyckliga. Vi påverkas att tro att prylar ska bytas ut så snart de blivit omodärna. Dessutom forceras vi att tro att vi som konsumenter i slutändan tjänar på detta.

"Att tävlingen handlar om vem som kommer på de bästa kundlösningarna istället för vem som tjänar mest pengar kommer de flesta att tjäna på. Trots allt är vi alla konsumenter och ogillar att bli lurade av marknaden."

En röd tråd genom ett entusiastsamhälle är att man sätter upp mål för människan. Var vill man utvecklas emot. Hur når vi dit? Var finns utmaningarna?

Detta saknas totalt idag vilket är märkligt. Tydligt uppsatta mål och strävan fungerar utmärkt för både idrottslag, individuella prestationer och företag idag. Varför skulle denna taktik inte fungera för människan som helhet?


Konkurrens sänker mycket. Både priser och kvalitet. Ersätts den med samarbete kommer man få mycket mer kvalité i vardagen och på produkterna.
Då dessa håller längre blir miljöpåverkan mindre och resursanvändningen mer långsiktig.

En viss konkurrens är dock alltid nödvändig och kommer även här att existera. Dock i annan skepnad. Jag talar om den lite skämtsamma och skrytsamma konkurrens som alltid kommer att finnas i en tävlingsinriktad värld. Vem gör bäst bilar eller vem bygger godast öl?


Att tävlingen handlar om vem som kommer på de bästa kundlösningarna istället för vem som tjänar mest pengar kommer de flesta att tjäna på. Trots allt är vi alla konsumenter och ogillar att bli lurade av marknaden.

Ett entusiastsamhälle strävar efter att alla ska jobba med vad de själva vill.

"Om ett barn uppfostras att vara lycklig så kommer barnet bli lycklig. Om barnet istället uppfostras i frustrationen över föräldrarnas obetalda bolån, kommer inte glädje bli barnets första prio i livet."

Detta kan låta som en omöjlig övergång men sanningen är att det har många fördelar. 
Vi får extremt hög yrkes-service. Utvecklingen blir mycket bättre eftersom det finns större intresse att lära sig arbetsuppgifterna.
Man ökar därmed både kompetensen och kvalitén på det som levereras. Samtidigt gynnar detta globala utvecklingen positivt.

En del kritiserar denna del av min teori med budskapet att: "Då skulle ju alla sluta jobba".

Om man är en person som idag föredrar att ligga hemma i soffan istället för att göra något stimulerande och utvecklande, kan man ju fundera på hur mycket den personen tillför på sin arbetsplats idag?

En viktig del i entusiastsamhället är att jordens resurser ska delas, åtminstone till de som är störst behov av dem för tillfället.

Idag dör nämligen 19000 barn i svält, medan en stor del dör av fetmasjukdomar. Att i ett sådant fall sprida ut resurserna skulle både vara en vinst för samhället men även individerna. Ingen kan försvara den situationen vi har idag!

Om ett samhälle ska kunna utvecklas tillsammans måste vi minska skillnaderna på länders utveckling. Det moderna slaveriet som sker idag där storföretag flyttar till fattiga u-länder - utnyttjar folket och skräpar ner miljön, är totalt ohållbart. Vi förlorar massvis med talang och tid. U-länderna hålls tillbaka i utvecklingen tack vare detta.


Företag som bedriver sådan typ av koloni-industri ska och borde förbjudas!


Om alla världens länder får möjligheten att utvecklas kommer vi se en mycket större global utveckling.
 Denna kommer i sin tur minimera problem som fattigdom och svält.

När resurser delas lika och fokus ligger på att skapa de bästa lösningarna till vardagen, kommer värde bli något överflödigt.

"Å andra sidan minimerar man saker som har med värde och pengar att göra.

Här räknas exempelvis, krig, brott, fattigdom och svält in.

"

Detta betyder att pengar kan komma att tas bort med tiden när de förlorar sin roll.

 Att minska ett värde eller ta bort det vi kallar värde, blir en stor process. Å andra sidan minimerar man saker som har med värde och pengar att göra.

Här räknas exempelvis, krig, brott, fattigdom och svält in.



Makt och maktbegär försvinner eftersom ingen kan dra fördel av den positionen.



Värderingar ändras över tiden och folk anpassar sig. Folk kan alltid säga att detta alternativ är omöjligt eftersom vi människor inte skulle kunna anpassa oss till dessa förändringar. Jag hävdar att vi kan detta om vi ändrar våra värderingar. För detta krävs det att människor ser fördelar och är måna om en stabil utveckling, som dessutom är långsiktig.

Kortfattat: Om ett barn uppfostras att vara lycklig så kommer barnet bli lycklig. Om barnet istället uppfostras i frustrationen över föräldrarnas obetalda bolån, kommer inte glädje bli barnets första prio i livet. Och lycka måste väl ändå anses som utveckling när dem kommit som allra längst?



En nyckel för att överhuvudtaget detta ska vara möjligt är att minska jordens befolkning och att folk ska få kännedom om varför man gör detta.



Idag föds det mycket barn. Framförallt i i fattiga länder. Tanken är att någon av dessa ska lyckas i livet och kunna tjäna pengar för att familjen ska överleva. Istället ökar fattigdomen och svälten. Resurserna tar slut snabbare och odlingsytorna minskar.

Tar inte befolkningsökningen slut i framtiden kommer vi gå på varandra snart. Dessutom kommer vi absolut inte ha resurser att mätta alla hungriga magar.

Felet ligger i de stora globala skillnaderna som tvingar fram detta systemet.




Det finns säkert enorma brister i ett entusiastsamhälle, men det finns mycket fördelar också.

 Inom den närmaste tiden kommer jag publicera mer inlägg gällande hur ett alternativt samhälle skulle kunna se ut och hur det skulle påverka oss människor.

Glöm inte att gå in och kommentera om det är något du undrar över eller vill tillägga.
Det kommer hjälpa mig i skapandet av en ny samhällsstruktur, genom att jag får bättre koll på vad folk tycker och tänker.

Man kan då till viss del anpassa samhället till de som bor här så att man vet att även dessa kommer att acceptera de eventuella utmaningar vi kommer att ställas inför, i framtiden.




----