"Vi har ju tusentals exempel på att det inte fungerar, så varför trampa vatten i samma fotspår?"
Inflation & Pengarökning.
Penningmängden ökas igenom att banker skapar krediter (se fractional-reserve banking), eller att staten skapar nya pengar för att täcka underskott i statskassan. Penningmängdsökning är inflation, i ordets ursprungliga betydelse.
Penningmängden härrör från kreditprocessen i samband med att banker beviljar lån mot ränta (förutom några få procent som kommer från riksbankens sedlar och mynt). I följande exempel illustreras hur den dagliga inflationen skapas i ett sådant system, där praktiskt taget alla pengar skapas genom att folk går till banken och tar lån mot ränta. I exemplet finns inga pengar i byn inledningsvis, men där finns människor med kunskaper och vissa naturresurser. Ekonomin tänks också som sluten och varje år säljs/köps endast en vara, nämligen en fruktkorg.[4]
1. Kalle lånar 100 kr mot 10 procents årlig ränta.
2. Kalle köper något av Pelle, men lyckas sedan även sälja nåt till Pelle, så att han (Kalle) har 100 kr igen.
3. Men det räcker inte för Kalle att betala tillbaka 100 kr till banken, han måste betala tillbaka 110.
4. Det enda sättet som detta kan ske på är om nya friska pengar kommer in i systemet, och det kan bara ske genom att någon annan tar ett lån. Så Lisa tar ett lån på 100 och Kalle lyckas sälja en fruktkorg, som han gjort av näver, till henne för 10 kr.
5. Kalle har nu 110 kr, som han betalar till banken, och Lisa har 90 kr.
6. Av de 110 kronorna som Kalle betalar till banken går 100 kr till att nollställa lånet och 10 kr går till bankens vinst. Kalle och Pelle har nu varken skuld eller pengar. Men Lisa som köpte fruktkorgen måste få tag i 20 kr, för att kunna betala tillbaks lånet på 100 kr + ränta på 10 kr, dvs 110 kr. Det fattas alltså 20 kr för henne.
7. Det Lisa har köpt är endast fruktkorgen och hon tänker att om hon säljer den till någon, så borde hon ha tillräckligt med pengar för att betala tillbaka sitt lån. Men hon kan inte sälja den för 10 kr, som hon köpte den för, utan måste sälja den för 20 kr, annars får hon inte ihop de 110 kronor som hon behöver. Eftersom Kalle inte har några pengar kvar och inte heller Pelle, så måste nya pengar in i ekonomin på något sätt.
8. De nya pengarna kommer in genom att Johanna lånar 100 kr, mot 10 procents ränta. Johanna köper fruktkorgen av Lisa för 20 kr (= prisinflation). Lisa har därmed 110 kr, som hon betalar tillbaka till banken. Av dessa går 100 kr till att nollställa lånet och 10 kr går till bankens vinst. Banken har nu 20 kr i vinst samtidigt som Kalle, Pelle och Lisa inte har några pengar. Johanna har 80 kr men är skyldig 110 kr.
9. Johanna måste i sin tur sälja fruktkorgen för 30 kr, till nästa person. Det blir till Lars, som liksom övriga lånat 100 kr mot 10 procents ränta, och liksom övriga köper fruktkorgen, men nu för 30 kr (= prisinflation). Då Johanna har nollställt sitt lån genom att betala tillbaka 110 kr har banken en vinst på 30 kr. För Lars gäller att han måste sälja fruktkorgen för 40 kr, för att kunna betala tillbaks lån plus ränta.
Kedjan kommer att fortsätta tills någon slutligen inte kan betala längre, och då tar banken huset eller vad det nu är som är säkerhet för lånet. Enligt Byron Dale bör man också observera att även om Lars på något sätt skulle lyckas få tag i alla bankens vinstpengar (30 kr) så skulle inte det räcka för att betala tillbaka skulden plus räntan, eftersom hans skuld är 40 kr.
------------------------------------------------------------------------------
(obs, texten ovan har jag inte skrivit själv. Den är hämtad från en hemsida som förklarade ordet inflation. Det var dock så bra förklarat att jag inte kunnat skriva det bättre själv)
------------------------------------------------------------------------------
Detta är ju något som händer om och om igen. Systemet från början är ju helt felaktigt. Då riksbanken lånar ut varje tryckt sedel till en räntesats, så kommer man behöva trycka mer pengar för att betala den skulden som skapas.
Vad leder detta till? Ett pengar-race som inte tar slut fören vi har så mycket skulder att marknaden går ner i en djup depression. Sedan börjar vi om igen.
"Vi kan ändra på detta, och tackla dessa problem, eller fortsätta i en oändlig tävlan och ständig jakt på ren idioti."
Varför inte skapa en samhällsstruktur som slipper konjunkturssvängningar och ekonomisk olycka? Vi har ju tusentals exempel på att det inte fungerar, så varför trampa vatten i samma fotspår?
Dessutom man kan inte ha ett riksorgan som har monopol på att trycka pengar och sedan prata om demokrati.
Pengar styr våra liv i princip allt vi gör. Därför saknar det logik att någon ska kunna bestämma deras värde, deras antal och hur de använda (spara, spendera via räntesatser)
Det ända sättet att hoppa ut ur det här ekorrhjulet är att hitta en alternativ resurs till pengar. Pengar är omodernt och osmidigt. Kostar enorma resurser och risker att hantera.
Så länge vi har pengar kommer det existera brott, fattigdom, svält och andra negativa påföljder av ett ekonomibaserat resurssystem.
Vi kan ändra på detta, och tackla dessa problem, eller fortsätta i en oändlig tävlan och ständig jakt på ren idioti.
Inlägg
Den som utarbetade ditt exempel har missförstått hur pengar fungerar.
SvaraRaderaDetta missförstånd verkar ha fått ganska stor spridning. Det är konstigt att det sprids, för om systemet fungerade så dåligt som i beskrivningen skulle det kollapsa fullständigt på väldigt kort tid.
Och felet är enkelt att förstå så snart någon pekat på det.
Beskrivningen glömmer Martin, som jobbar i bankens kassa. Martin ska förstås ha lön. Av bankens ränteintäkter på 40 kr (medräknat räntan från Lars lån) går 10 kr till Martins lön. Martin använder denna tia till att köpa en fruktkorg som Lars har gjort. Lars säljer korgen för 10 kr.
Dessutom har banken omkostnader. Banken vill att personalen ska trivas och köper därför en fruktkorg. Lars säljer ännu en fruktkorg för 10 kr.
Dessutom har banken lånat pengar av centralbanken. Centralbanken ska ha 10 kr ränta. Även centralbanken använder sin tia till personaltrivsel genom att köpa en fruktkorg av Lars.
Av ränteintäkterna på 40 kr har banken nu använt 30 kr till tre olika typer av omkostnader. Det som är kvar efter alla omkostnader är vinst. Denna vinst på 10 kr går till bankens ägare Sofie. Sofie vill ha en fruktkorg. Lars säljer en fjärde korg för 10 kr.
Nu har Lars fått in 40 kr. Med dessa 40 kr kan han nollställa sitt lån och betala räntan.
I beskrivningen spenderar banken de 40 kronorna innan den får in dem från Lars. Det är inget problem. Banken kan enkelt låna dessa 40 kr av centralbanken tills Lars betalar.
Varenda räntekrona kommer alltså snabbt tillbaka i cirkulation. Folk behöver inte alls springa till banken och ta ut större och större lån hela tiden. En viss mängd tas ut, och därefter flödar samma pengar runt, runt, i varv efter varv, utan slut. De inblandade individerna skapar hela tiden nya fruktkorgar åt varann, men de betalar varann gång på gång med precis samma gamla återanvända pengar.
I ovanstående enkla modell blir penningmängden därför konstant. Om du analyserar beskrivningen igen ser du att denna enkla modell inte alls skapar nån inflation. Alla fruktkorgar kan ligga på 10 kr hela tiden. Om man följer din beskrivning, där summorna ökar vid varje steg, räcker det att några av personerna skapar och säljer flera korgar till priset av 10 kr vardera. Till sist gör Lars fyra korgar och får in 40 kr.
Att vi har inflation beror alltså inte alls på räntan. Inflationen beror istället delvis på att man vill ha inflation, och därför skapar inflation fullt avsiktligt, genom arrangemang som långsamt och försiktigt ökar mängden pengar. Ekonomin mår nämligen bäst om det hela tiden är en låg inflation som aldrig varierar.
Men tyvärr går det inte att upprätthålla den konstanta inflation som skulle vara idealisk. Det beror på att systemet är instabilt. Systemet svänger och svajar av sig självt.
Om man gör en mer komplett analys ser man att instabilitet finns oavsiktligt inbyggd i systemet. Många typer av nedgångar är självförstärkande, de förvärrar sig själva, och många typer av uppgångar är självförstärkande, de skapar bubblor. Bubblor är skadliga, för när de spricker uppstår kraftiga, plågsamma nedgångar.
Centralbanker och finansdepartement försöker därför skapa stabilitet genom åtgärder som motverkar systemets inbyggda självsvängningar. För detta krävs en komplicerad balansgång som ibland är mycket svår.
Det är ett mycket allvarligt problem, att hela världen är beroende av ett i grunden instabilt system med inbyggd självsvängning. Om vi kunde skapa ett i grunden stabilt system skulle enormt mycket vara vunnet. Verkligen enormt mycket.
Många människor grubblar mycket kring det.
---------------------------------------
PS
Hej igen!
Trots att du inte kommenterade mina senaste kommentarer skriver jag ändå två kommentarer till. Jag hoppas de kommer till nytta.