Köp en Daim och stöd utbredningen av Cancer.

"Bankerna spelar fiol och storföretagarna dansar. Själv sitter vi med våran Iphone och undrar var lyckan, friheten och våra pengar tog vägen."

Det är inte alltid lätt att vara moralisk. Man vill göra rätt för sig, men allt går fel ändå.

Vägvalen är ibland helt åt skogen, och trots att man vill göra en god handling till det yttersta, står man ibland och hjälper fienden själv.

Koncerner är enligt mig en av de stora bovarna i dramat. Tillväxt-springande klossar som inte bryr sig om något annat än pengar, växa sig större och ge bröd åt sina aktieägare.
Allt som har med moral och kontroll av etik puttas bort. Ofta skyller koncernerna själva på storleken, och att det är nästintill omöjligt att kontrollera det moraliska i en så stor organisation.

Få företag idag ägs av riktiga småföretagare. De flesta är delvis uppköpta av större företag.

De finns många exempel. Ett av de tydligaste är Kraft Foods AB, som säkert en del känner igen.

Denna koncern ligger bakom en stor del av de livsmedel som finns på marknaden idag.
Du känner väl till:
* Gevalia * Oscar Mayer * Philadelphia * Maxwell House * Oreo kex * Aladdin * Daim * Japp * Marabou Mjölkchoklad * NonStop * Noblesse * Toblerone * Twist * Côte d'Or * Milka * Oboy * Blå Mocca * Cadbury * Kraft Dinner


Deras huvudkoncept är (hör och häpna) att äga och förvalta varumärken.
Nu kan man ju tro att Kraft foods är så här stort, men det stämmer inte.
Kraft foods ägs nämligen till 84 % av Altria Group.

Vad är du Altria Group? (Gissar att du aldrig hört namnet)
Jo, världens största tillverkare av tobaksprodukter. De är dessutom världens näst största tillverkare av livsmedel (känns tryggt eller hur?).

Räcker det då? Nej förstås inte. Altria Group äger dessutom till 100% Philip Morris. En av världens också största tillverkare av tobaksprodukter.

Man äger dessutom till 36% SaBMiller som är världens näst största ölproducent! Bla. brygger man Amstel lager, Tjeckiska Pilsner Urquell & Miller.

Hur lång tid har det tagit för Altria Group att bygga upp den här enorma koncernen, med alla dotterbolag, och dessutom skaffa sig en sådan överlägsen marknadsandel? Företaget startade år 2003, så det kan du lätt räkna på dina två händer! Hur det har gått till? Ingen aning!

Jag ser en fara. Myten om variation och en fri marknad. Det verkar inte finnas...

När vi pratar om att variationen minskar och att smaken på maten blir alltmer likgiltig.
Ja dessutom att mat från flera olika tillverkare ibland smakar nästan identiskt.
Då har du nog ett lätt svar på frågan. Nästan all mat kommer från samma leverantörer!!

Tänk på detta en stund. Skulle du vilja starta upp ett livsmedelsföretag när du vet att du skulle konkurrera med Atria Group?
Jag skulle nog skippa det.

Ett snabbt exempel till:

Här har vi exempel på koncernen "Schibsted AB". De äger följande företag:
* Blocket.se * Hitta.se * Finn.no (Norge) * Prisjakt.nu * Destination.se * Tv.nu * Mötesplatsen.se

Man har även köpt upp *reseguiden.se och gjorde för ett tag sedan klart att man även köpt en stor del i *Aftonbladet. De äger nu hela 90% av tidningen.

Själva hävdar man att man vill skapa ett nätverk för kunderna.
Exempelvis:
Genom en annons på aftonbladet.se blir du sugen på att börja fotografera. Du vill köpa en kamera. Du går in på www.blocket.se och letar efter en. Efter ett tag hittar du en bra kamera, men du är osäker på priset. Då går du in på www.prisjakt.se och jämför priserna. Det ser bra ut och du kommer överens om att köpa den. Du är dock osäker på var köparen finns, så du använder dig av hitta.se. Du hittar då köparen på en karta och köper sedan produkten.

Smidigt kanske, men marknaden försvinner och fria konkurrensen sätts ur spel.
Du märker snart att designen på alla sidor påminner om varandra. Samma tillverkare står bakom alla dessa.

I framtiden blir det svårt att starta upp företag eftersom marknaden är i princip monopol (en aktör).
Den ända möjliga företagsidén som går att starta blir reklambranschen för att kunna hjälpa de stora klossarna att slåss mot varandra.
Pengaintresset blir styrande och stora koncerner får mer makt än folkvalda politiker. Demokratiska gränser suddas ut. Priserna höjs eftersom man som ensam aktör kan bestämma priserna på en marknad. Mer reklam gör folk konsumtionsvilliga vilket slutar i ännu större lån och skulder. Bankerna spelar fiol och storföretagarna dansar. Själv sitter vi med våran Iphone och undrar var lyckan, friheten och våra pengar tog vägen.

Vad har vi lärt oss av detta egentligen?

I Princip ingenting mer än att om du köper en Daim, stödjer du tobaksindustrin och därmed utbredningen av cancer.


Resten är och ren spekulation.

Och dina egna tankar förstås..

En ständig jakt på idioti

"Vi har ju tusentals exempel på att det inte fungerar, så varför trampa vatten i samma fotspår?"

Inflation & Pengarökning.

Penningmängden ökas igenom att banker skapar krediter (se fractional-reserve banking), eller att staten skapar nya pengar för att täcka underskott i statskassan. Penningmängdsökning är inflation, i ordets ursprungliga betydelse.

Penningmängden härrör från kreditprocessen i samband med att banker beviljar lån mot ränta (förutom några få procent som kommer från riksbankens sedlar och mynt). I följande exempel illustreras hur den dagliga inflationen skapas i ett sådant system, där praktiskt taget alla pengar skapas genom att folk går till banken och tar lån mot ränta. I exemplet finns inga pengar i byn inledningsvis, men där finns människor med kunskaper och vissa naturresurser. Ekonomin tänks också som sluten och varje år säljs/köps endast en vara, nämligen en fruktkorg.^[4]

1. Kalle lånar 100 kr mot 10 procents årlig ränta.

2. Kalle köper något av Pelle, men lyckas sedan även sälja nåt till Pelle, så att han (Kalle) har 100 kr igen.

3. Men det räcker inte för Kalle att betala tillbaka 100 kr till banken, han måste betala tillbaka 110.

4. Det enda sättet som detta kan ske på är om nya friska pengar kommer in i systemet, och det kan bara ske genom att någon annan tar ett lån. Så Lisa tar ett lån på 100 och Kalle lyckas sälja en fruktkorg, som han gjort av näver, till henne för 10 kr.

5. Kalle har nu 110 kr, som han betalar till banken, och Lisa har 90 kr.

6. Av de 110 kronorna som Kalle betalar till banken går 100 kr till att nollställa lånet och 10 kr går till bankens vinst. Kalle och Pelle har nu varken skuld eller pengar. Men Lisa som köpte fruktkorgen måste få tag i 20 kr, för att kunna betala tillbaks lånet på 100 kr + ränta på 10 kr, dvs 110 kr. Det fattas alltså 20 kr för henne.

7. Det Lisa har köpt är endast fruktkorgen och hon tänker att om hon säljer den till någon, så borde hon ha tillräckligt med pengar för att betala tillbaka sitt lån. Men hon kan inte sälja den för 10 kr, som hon köpte den för, utan måste sälja den för 20 kr, annars får hon inte ihop de 110 kronor som hon behöver. Eftersom Kalle inte har några pengar kvar och inte heller Pelle, så måste nya pengar in i ekonomin på något sätt.

8. De nya pengarna kommer in genom att Johanna lånar 100 kr, mot 10 procents ränta. Johanna köper fruktkorgen av Lisa för 20 kr (= prisinflation). Lisa har därmed 110 kr, som hon betalar tillbaka till banken. Av dessa går 100 kr till att nollställa lånet och 10 kr går till bankens vinst. Banken har nu 20 kr i vinst samtidigt som Kalle, Pelle och Lisa inte har några pengar. Johanna har 80 kr men är skyldig 110 kr.

9. Johanna måste i sin tur sälja fruktkorgen för 30 kr, till nästa person. Det blir till Lars, som liksom övriga lånat 100 kr mot 10 procents ränta, och liksom övriga köper fruktkorgen, men nu för 30 kr (= prisinflation). Då Johanna har nollställt sitt lån genom att betala tillbaka 110 kr har banken en vinst på 30 kr. För Lars gäller att han måste sälja fruktkorgen för 40 kr, för att kunna betala tillbaks lån plus ränta.

Kedjan kommer att fortsätta tills någon slutligen inte kan betala längre, och då tar banken huset eller vad det nu är som är säkerhet för lånet. Enligt Byron Dale bör man också observera att även om Lars på något sätt skulle lyckas få tag i alla bankens vinstpengar (30 kr) så skulle inte det räcka för att betala tillbaka skulden plus räntan, eftersom hans skuld är 40 kr.

------------------------------------------------------------------------------

(obs, texten ovan har jag inte skrivit själv. Den är hämtad från en hemsida som förklarade ordet inflation. Det var dock så bra förklarat att jag inte kunnat skriva det bättre själv)

------------------------------------------------------------------------------

Detta är ju något som händer om och om igen. Systemet från början är ju helt felaktigt. Då riksbanken lånar ut varje tryckt sedel till en räntesats, så kommer man behöva trycka mer pengar för att betala den skulden som skapas.

Vad leder detta till? Ett pengar-race som inte tar slut fören vi har så mycket skulder att marknaden går ner i en djup depression. Sedan börjar vi om igen.

"Vi kan ändra på detta, och tackla dessa problem, eller fortsätta i en oändlig tävlan och ständig jakt på ren idioti."

Varför inte skapa en samhällsstruktur som slipper konjunkturssvängningar och ekonomisk olycka? Vi har ju tusentals exempel på att det inte fungerar, så varför trampa vatten i samma fotspår?

Dessutom man kan inte ha ett riksorgan som har monopol på att trycka pengar och sedan prata om demokrati.

Pengar styr våra liv i princip allt vi gör. Därför saknar det logik att någon ska kunna bestämma deras värde, deras antal och hur de använda (spara, spendera via räntesatser)

Det ända sättet att hoppa ut ur det här ekorrhjulet är att hitta en alternativ resurs till pengar. Pengar är omodernt och osmidigt. Kostar enorma resurser och risker att hantera.

Så länge vi har pengar kommer det existera brott, fattigdom, svält och andra negativa påföljder av ett ekonomibaserat resurssystem.

Vi kan ändra på detta, och tackla dessa problem, eller fortsätta i en oändlig tävlan och ständig jakt på ren idioti.