När ska verkligheten med i skolundervisningen?

Idag kan man frågesätta mycket angående skolundervisningen. Väldigt lite är verkligehetsbaserat fortfarande. Detta är förvånansvärt?!

Man kan hoppas att det kritiska tänkandet kommer med i framtidens skolundervisning.
Men vetligen verkar det vara en medveten taktik från politiker & marknaden, eftersom medvetna konsumenter är jobbigare att ha att göra med.

Kanske bara en konspirationsteori, men likväl intressant. De senaste åren har vi sett en enorm nedgång av kritiskt tänkande i samhället, och en uppsving på marknaden.
Kan det vara en effekt av en allt minskande skara medvetna konsumenter?

För vem jobbar EU?

Varje år spenderar EU fantasisummor på att marknadsföra sig. Det handlar om allt från reklam, texter eller budskap via olika kanaler.

Våra skattepengar är delvis med och sponstrar denna spegling mot oss själva.

Att göra reklam för sig själv är vissligen inget unikt men visst blir situationen lite komisk när en större organisation eller stat som redan är globalt känd lägger ner pengar och resurser på att visa upp sig. Framförallt eftersom de flesta pengarna kommer in genom skattepengar och avgifter.

Detta drar tankarna till klassiskt företagstänk där man endast finns om man syns. En föregångsstat som stolt vill visa upp för sina kritiker att man behövs. Att man gör sitt bästa.

Kanske benar detta ut i en kanska komplicerad fråga som man ändå måste ställa sig.

.....


Varför behöver man marknadsföra en stat som jobbar för allas bästa?

Tredje gången gillt för HM?

Bangladesh brinner!


Jag kan förstå när folk gör fel. Man vill göra rätt för sig men vet inte riktigt hur.
Ett bra sätt är faktiskt att tänka moraliskt, även utanför landets gränser.

Nu ska jag berätta en viktig sak!

Den senaste tiden har HM's texttilfabriker i bangladesh varit i hetluften.

Först rapporterades det om chefer som utnyttjat fabriksarbetare sexuellt, En kort tid därefter om uteblivna löneförhöjningar som arbetare hade blivit lovade. Stora protester på gator följde (bild ovan)

Det räckte tydligen inte..

I början av året brann en texttilfabrik som levererar kläder till HM ner. (bild ovan) 21 människor dog och 40 skadades. Anledning till att de omkom var att nöddörrarna till fabriken var låsta så att ingen skulle kunna ta sig ut. Hur hemskt den än låter så vittnar detta bara om de fruktansvärt brutala arbetsvilkoren som gömmer sig innanför fabrikens väggar.

Men det räckte tydligen inte heller...

Just nu brinner ännu en texttilfabrik i bangladesh. Det är en stor eld och många arbetare är fångade på byggnadens tak, berättar brandchefen Abu Nayim till Media. 14 000 människor jobbar på fabriken. Nästan alla är kvinnor.

Många frågor kommer upp i mitt huvud. Kommer arbetarna att klara sig? Är detta yttligare en av HM's vidriga fabriker? Var nöddörrarna stängda den här gången också?

Men även ännu mer relevanta frågor får komma till tals. Hur många fabriker ska brinna ner?, vem mer ska bli våldtagen?, hur många fler osyldiga arbetare ska avlida, innan vi i moral-landet Sverige ska sluta köpa kläder av klädjätten HENNES & MAURITZ??

Men det räcker kanske inte....

Så blir detta tredje gången gillt för HM?

Alla kan inte köra samtidigt

Förändring är en förbättrings bästa vän.

I många fall när man vill tvinga fram en förändring är det viktigt att det finns någonting i grunden som påverkar. Jag har samlat ihop lite bevis för att understryka att en förändring är nödvändig.

"Jag klandrar ingen, men vem ska leva när alla bara kör framåt?"

I Sverige lever vi relativt bra och tryggt liv om man jämför med andra håll på världen. Statistiken nedan gäller med några få undantag endast Sverige, för att vi ska kunna se andra typer av förändringar i samhället. Inte luta sig tillbaka vid TV'n utan vara mer aktiv i processen.

Vi ser stora förändringar i både Sverige och globalt. Alla är långt ifrån positiva. Dessa kan vara trender men mycket lite pekar på att detta endast var en kortvarig trend. Tvärtom tror många av mina källor att detta är ett resultat av någonting.

I ett modernt samhälle på 2000-talet med väl utvecklad teknik och levnadsstandard måste man ställa sig frågan. Ska det vara så här och varför?
--------------------------------------------------------
*Antalet dignostierade depressioner har ökat stadigt i Sverige sedan 1980-talet.

*10% av alla kvinnor har någon gång haft ätstörningar. Antalet växer.

*Nästan hälften av de svenska paren grälar eller är oense om den gemensamma ekonomin.

*Försäljningen av antidepressiva medel fördubblades mellan 1999 & 2003. Idag har den stigit ännu mer.

*Den procentuella ökningen av antidepressiva läkemedel till undomar 15-19år ökade med 98% mellan år 2000-2007.

*Även försäljningen till barn mellan 10-14år ökade med hela 38%. Antalet depressioner beräknas ha ökat med minst lika mycket.

*Över hälften av alla 15-åriga tjejer känner sig nere minst en gång i veckan.

*Globala omfattande undersökningar har visat att vi blir allt fetare och rikare i västvärlden, men tyvärr inte lyckligare. Detta trots att vår levnadsnivå har ökat fyrfaldigt sedan 1960-talet.

*Enligt Världshälsoorganisationen (WTO) begick ungefär en miljon människor självmord år 2000. Detta har inte minskat idag trots massiv ökning av antidepressiva läkemedel.

------------------------------------------
Källor. Barnombudsmannen, Nationella folkhälsoenkäten 2006-2008, s-info, BRIS, Nordea Undersökning, SKL, Worldwatch Institute, Synovate, socialdepartamentet, WTO & BUP
------------------------------------------

Alla är fria att ha en åsikt i den här frågan. Hur kan det överhuvudtaget bli så här?

"Vi har allt och mår ändå dåligt!"

Tanken kommer krypande, i alla fall hos mig. Man känner stanken tränga sig på.
Kan det möjligen bli så här när man glömmer bort alternativa värden och endast fokuserar på det materiella?
Kan det kanske bli så här när de som styr samhället framåt glömmer bort att alla nummer egentligen är individuella personer med både känslor och tankar?

Kanske därför tillväxt kommer före välmående. Jag klandrar ingen, men vem ska leva när alla bara kör framåt?

Vi närmar oss en topp. Aldrig förut har ekonomin varit så stimulerande. Aldrig förut har vi fått så mycket gjort på jobbet.
Och medan lyxproduktion och prylkonsumtion ökar som aldrig förr, blir folk bara tröttare, sjukare och mer stressade.

En möjlig effekt av ett samhälle som sätter prioriteten på ekonomi och inte på människors välmående & fria vilja. Till förmån för något annat..

Tillväxt lönsammare än....Vänskap?

Förväntan?
läs artiklarna nedan först!






Jag är 22år gammal. Jag saknar ekonomiutbildning.
Och tur är väl det!

Under en längre tid här på bloggen har jag publicerat mina teorier om banker och hur dessa går starkt genom en finanskris man själva skapat. För ekonomer och insatta statsmän kommer bankernas vinster dock som en överraskning. Vinsterna i de Svenska bankerna blev högt över förväntan i år.
Rubrikerna ovan är urklipp från tidningar under den senaste tiden. De handlar alltså om aktuella siffror som bankerna har presenterat nyligen. Många har säkert redan läst om SEB, Swedbank och Nordea som nyligen gick ut med sina delårsrapporter. Vinster som överraskade alla, inklusive sig själva.
Jag blir själv lika förvånad varje gång jag läser det. För den enda överraskningen för mig har varit hur någon alls kunnat blivit överraskad.
Det handlar knappast om att jag har en magisk kula hemma där jag ser in i framtiden.
Samtidigt blir man jätteförvånad när ekonomer och högt uppsatta banktjänstemän har totalt fel.
De är inte ens nära. Trots att de jobbar dagligen med analyser och ekonomi.

Så kallade experter, är inget annat än små män i stora kostymer, som trots sin oduglighet gång på gång får fortsatt förtroende att styra samhället i deras egen riktning.
De får tåla kritik.
Och så länge som jag gång på gång får rätt i mina påståenden kommer jag att fortsätta att kalla högutbildade ekonomer för okunniga snorungar. Om man efter tiotals år av studier och erfarenhet inte ens kan förutse något så självklart. Ja då har man helt enkelt inte på jobbet att göra.
Hur har det gått till egentligen? Hur har vanliga människor kommit fram till svaren som proffsen inte ser?
Ju mer insatt man blir, desto klarare blir bilden. Man använder logik tills det att ingenting längre förvånar. Ungefär samma logik som Dagens Nyheter gjorde när man skrev ihop denna rubrik (under) slutet av 2006.
När denna logik utvärderas och jämförs med historiska händelser börjar en röd tråd att framträda. Bankerna har alltid varit vinnare. De beror inte bara på att man är vinstdrivande företag i en funktion som är helt nödvändig för samhällets existens. Man har ju en enorm makt eftersom folk alltid behöver pengar & lån.
Vi har alltid haft finanskriser i världen. Stora som små. Bankerna har alltid gått segrande ur situationen, medan människor har fått svälta & överge sina hem. Företag har stängts. Sjukhus & skolor har fått otillräkliga resurser. Ett helt folk har blivit lidande, på grund av några enskilda människors jakt på snabba vinster.
Nu ser vi samma sak hända igen. Om några år är det glömt igen.
Tänk brett, se klart och se logik.
Ingen vinner på att ha sin lycka & glädje styrt från yttre faktorer.

Att ta betalt och tjäna pengar på att tillhanda en samhällsfunktion som pengar är ungefär lika logiskt som att svenska staten skulle ta betalt av dig för dricksvatten & ren luft.

Vi kan skratta åt det idag, men lika omedvetande kommer vi stå och betala räkningen om några år. Jag kan inte tjata tillräckligt om detta, men vi måste kräva ett stopp. Tillväxt har ett pris.
Annars kommer vi i framtiden betala för precis allt.


Vänskap, frihet..................Kärlek?




Hur mycket betalar du?

Pengars utseende mer än bara tryckfärg

En vision om en förfluten tid?

Vad säger pengars utseende om landet de kommer ifrån?
I många fall är svaret på frågan: Inte mycket.

Pengar är marknadsföring på mycket hög nivå. Skulle ett företag få tillstånd att trycka sin logo på våra pengar, skulle de bli kända över hela landet.

Våra kära pengar är dock en enormt stor faktor. Det är det första vi får i handen när vi åker till ett främmande land. Vi jobbar 160 timmar i månaden för dessa färglösa pappersbitar.

Men vad gör egentligen en utdöd gammal kung på våra nytryckta sedlar? Ingen vet.
Själv kan jag tycka att en sedel med ansikten av en gammal kungligheter känns fel. Ungefär som att vi behöver påminnas om vilket uråldrigt betalningsmedel pengar egentligen är.

"Man kan inte låta bli att förundras över den enorma respekt som finns i sedlar & mynt. Samtidigt skrattar jag åt logiken att några skrynkliga papper kan vara ensam drivkraft åt ett helt samhälle och en värld."

Spelar detta så stor roll kan man fråga sig. Både ja och nej.
Jag tar upp en sedel från Gambia. På framsidan ser man ett barn. En liten flicka med lockar i håret. som skrattar. Ansiktet fullkomligt lyser upp av glädje. Det finns också en fågel. Den har lång näbb och är sådär härligt färggrann som man kan förvänta sig av en tropisk fågel. Är detta vision undrar jag?
Vad vill vi att folk förknippar med Gambia? Framtidsvisioner och respekt för miljön.

Jag tar upp en svensk 1000-lapp. Gustav Wasa kastar ett getöga på mig. Jag tänker på alla framgångsrika svenskar som idag inte får vara med och visa Sverige från sin bästa sida. Istället har vi en flera hundra år gammal kung på våra sedlar.
Det måste faktiskt kännas som ett slag i magen på de flesta. Har vi verkligen inte åstadkommit något mer imponerande under de senaste århundraden?

Man kan inte låta bli att förundras över den enorma respekt som finns i sedlar & mynt. Samtidigt skrattar jag åt logiken att några skrynkliga papper kan vara ensam drivkraft åt ett helt samhälle och en värld.

Trots detta påstående är jag glad att vi har kontanter som betalningsmedel. Det tvingar bankerna att ha täckning för sina kapital, och ger oss därmed en stabil ekonomi utan finanskriser, dock med risk för en långsammare tillväxt.

"Känslor & handlingar är det som vi lever med idag och det kan inte alltid värderas i pengar. Därför ser jag det logiskt att leta ett annat system för handeln i framtiden."

Om alla slutade betala med kort idag skulle inte bara alla landets banker gå i konkurs. Vi skulle istället få en mycket stabilare ekonomi utan skulder och luftkapital.

Sedlar fyller även andra syften. Dessa ger oss en bild av olika länders visioner och drömmar. Allt från natur & framtid, till dammiga kungar & historisk rikedom.

Det kan dock aldrig försvara det ekonomiska läget vi ser idag. Kort eller kontanter spelar egentligen ingen roll. Ett system som byggs upp kring arbete för siffror eller i bästa fall några hundra gram papper känns allt annat än realistiskt.

Känslor & handlingar är det som vi lever med idag och det kan inte alltid värderas i pengar. Därför ser jag det logiskt att leta ett annat system för handeln i framtiden.

Den dagen folk börjar inse att det vi jobbar för inte har något konkret värde, kommer systemet falla samman. Du har precis som jag massa papper i byrålådan, men är inte miljonär för det.

Så vem bestämmer om vilket papper som är värde eller inte?!

10 Gambianska Dalasis. Framtidsvisioner och respekt för miljön?

Att vara världens bästa förälder

Orginaltitel: Ett barn - Två världar

skriven av Emil Gustavsson

"För ett barn som inte mår bra är inget lyckligt barn"

Som förälder till sitt eget barn bryr man sig inte sällan om andra barn också.
Exempelvis ditt barns kompisar.

Om din son/dotter någon gång skulle komma hem med en kompis som hade ramlat och slagit sig, hade man som förälder hämtat sjuklådan och lagt om såret.
Kompisens barn skulle lika gärna kunna varit ditt eget, och därför är det viktigt att man behandlar det som sitt eget.
För ett barn som inte mår bra är inget lyckligt barn.

Låt istället säga att ditt barn en dag tar hem två andra vänner för att leka med. Den ena heter Edina och kommer från Congo, den andra heter Sergei och kommer från södra Ukraina.

Edina är normallång för sin ålder. Hon ska fylla 13 nästa vecka. Trots detta väger hon bara 15kilo. Hon är extremt smal och revbenen och bröstkorgen markerar sig synligt trots att hon bär T-shirt.

Sergei är lite längre, och går klädd i en trasig randig tröja. Även han är smal och kindbenen i ansiktet är tydliga. I många situationer agerar Sergei apatiskt och det är svårt att få någon riktig kontakt med honom.

Båda dessa barn kommer från extremt fattiga situationer. De svälter ofta och Sergeis mamma tvingas jobba som prostituerad för att kunna försörja familjen.
Edinas föräldrar dog när hon var ett år och hon bor nu med sin gamla sjuka mormor.

"Tänk inte avstånd. Tänk hjärta. De är barn med drömmar precis som våra egna. Skillnaden är att de inte lever i samma del av världen som oss själva"

Det kanske är lite svårt att föreställa sig situationen, men hur skulle du som förälder reagera om ditt barn tog hem Sergei & Edina för att leka. Kanske stanna över middagen?

Jag frågar mig:

Allvaret som skulle infinna sig vid middagsbordet när man som förälder frågar hur de lever hemma hos sig.
Känslan att känna maten komma upp igen när man hörde om hur de levde.
Klumpen i halsen av upprördhet att ingen gör någonting.
Få känslan av att dessa två barn kunde precis lika gärna ha varit dina egna...
Skulle du som förälder få större inblick i situationen om de gjorde det? Antagligen.

Solidariteten föräldrar emellan är i många fall helt enastående. Man stöttar varandra, man hjälper varandra med i princip allt. Varför kan detta inte gälla på längre avstånd?

Att gå runt i ett par Nike-skor handsydda av barn medan man tar en roll som en global förälder fungerar inte alls. Dubbelmoralen kan inte räknad i kilometer.

Tänk inte avstånd. Tänk hjärta. De är barn med drömmar precis som våra egna. Skillnaden är att de inte lever i samma del av världen som oss själva.

Känns detta överhuvudtaget väsentligt?

:-:

Misstänksamhet mot statistik gällande fattigdom

-Dokument statistik-

Vem har vinning i att presentera resultat kring fattigdom och svält? Kanske bara en person som senare har vinning i att presentera en minskning av dessa två.
All forskning är sponsrad. Forskning som inte är vinstdrivande kommer att överleva en väldigt begränsad tid. Så var kommer all information ifrån?

Att det överhuvudtaget finns statistik på hur många som är fattiga/hungriga är ett svagt bevis på att någonting inte står rätt till.

Min första fråga är berättigad:
Hur har man genomfört dessa undersökningarna egentligen?
Har man åkt runt till alla världens människor och frågat om de är hungriga eller inte?

Det beror ju inte bara på om man har ätit precis, utan man bortser även från andra faktorer. Det föds ungefär ett barn var 3:e sekund. Är detta barnet svältande? Knappast eftersom de har tillgång till modersmjölk under en tid.

Sedan finns det även andra perspektiv på problemet.
Var går gränsen mellan fattig och rik. Man kan ha ett rikt liv trots att man är fattig. Man kan även vara fattig på andra sätt än rent kapitalmässigt. Det hela blir ett flytande gränsland som inte går att skrivas ut.

Det är för stort fokus på nummer och kalkyler när folk dör av näringsbrist. Det är inte ens väsentligt!
Vi måste acceptera att det finns fattigdom och göra någonting åt det.
Statistik som säger någonting annat kan bara tas med en nypa salt.

Bistånd är fel väg

Varför biståndsorganisationer är fel.

När jag säger att bistånd är fel, är det många som rycker på axlarna. Varför skulle en god gärning kunna vara fel? Bistånd hjälper ju årligen massvis med människor från svält och fattigdom. Men bistånd är fel på många sätt, av samma anledning som att det är bra på andra sätt. Men det är övervägande dåligt. Jag skulle sammanfatta det så här: Bistånd i sig är inte fel. Men det sättet vi använder bistånd idag är tyvärr ingen bra lösning på problemen som finns. En förändring av bistånd är nödvändig! Nedan följer punkter som jag vill att du reflekterar över. Det är anledningar till varför jag tycker att bistånd inte fungerar bra.

*Syntetisk andning
Att pumpa in pengar i en biståndsorganisation är precis som att ge syntetisk andning till en person som ligger i respirator. Den dagen någon drar ur kontakten och stoppar pengaflödet dör biståndet, och därmed patienten och de lidande.
*Man skjuter upp problemen
Bistånd hjälper många, men trots det kan man knappast kalla det effektivt. Mycket av biståndet skingras och går till annat. Det tar lång tid att bygga upp ett bistånd och det är sällan hjälpen blir snabb och effektiv.

* ”Bistånd har funnits länge, men har aldrig lyckats utrota fattigdom”
En påstående som trots sin sanning även har en inre innebörd. Biståndsorganisationer strävar efter att minska problem i världen. Trots detta är det väldigt få globala problem som lösts genom bistånd i historien.

*Pengarna svindlas!
Det finns oräkneliga skräckexempel på vad biståndspengar har gått till. Alltifrån att låta volontärarbetare bo på fem-stjärniga hotell till att köpa prostituerade. Lösningen på detta problem är att anställa folk som brinner för att hjälpa. Inte folk som vill ha lite kul och se sig om i världen. Det handlar om enorma summor och rekrytering i branschen borde skötas med mycket större omsorg. Precis som bank & flygplatsanställda borde det finnas en kravprofil med krav på säkerhet för att motverka svindel.

*Skapar en god motpol för att ge allmänheten en känsla av trygghet (att någon i alla fall tar tag i problemen)
Det här kan verka långsökt men är i min mening mycket viktigare än vad man kan tro. Folk idag har mycket att göra. Om dessa ser att någon tar hand om problemet, kan de leva vidare i gott samvete.

*Vem styr egentligen? Politik, affär?
Vem är egentligen en biståndsorganisation? Vilka personer ligger bakom och vilka syften har dem? Det finns tusentals med personer som har väldigt stort inflytande i biståndsorganisationer. Trots det är de knappt kända för allmänheten! Hur ska då folk kunna vara kritiska och förstå organisationens visioner, när knappt de som jobbar med bistånd känner till personerna ovan sig. Vad och vilket styr? Är det vinstintresse eller politiska intressen som spelar in?

*BiB Bistånd is business precis som allt annat
BiB förkortningen kan i princip sättas efter vilket ord som helst. Med detta menas att i princip allt är business och allt handlar om pengar på ett eller annat sätt. Biståndsorganisation fungerar precis som vilket annat företag som helst. Målet är att tjäna sitt levebröd. Bistånd är en affärsidé. Skillnaden är att man tjänar pengar i ett gott syfte. Det är dock den enda skillnaden.

*Pengagirighet
Styrelsemedlemmar och VD's i biståndsorganisation tjänar ofta väldigt mycket pengar. Något som istället skulle kunna hjälpa många människor i den organisationen de själva jobbar med. Denna pengagirighet är kanske inte unik men likväl oacceptabel när man jobbar med att bistå folk med hjälp. De om några borde ha lärt sig värdet av att hjälpa. Det finns ingen logik i ett företag som gör reklam som ”titta vad mycket 100kr räcker till” medan VD'n tjänar 100 000:- i månadslön. Detta är ren stöld och inget annat. Att stödja bistånd utan att reagera på detta är medhjälp till stöld. Även detta oacceptabelt.

Alla måste ta sitt ansvar, även på toppen av pyramiden.
Att skapa en kultur som utgår ifrån den enskildes plånbok är ett steg i helt fel riktning. Makthavare världen över är för bekväma i sina beslut. Man borde istället kolla på hur man kan reformera dagens ekonomiska struktur för att förhindra fattigdom. Att genom medveten elitmarknadsföring skapa en prylkultur, gör inte bara att stora globala koncerner ser en vinning i extremt underbetalda jobb för att kunna pressa priser. Barn i u-länder äger hellre mobiltelefoner än ett par skor. Många resande som jag pratat med kan bevittna detta. Riksbankernas låga låneräntor bär stor skuld till detta beteende.
*Dålig forskning kring vem som bär skulden.
Vi får tusentals uppmaningar varje år att stödja bistånd ekonomiskt. Det pratas mycket om hur man ska få folk att ge fler och mer i bistånd. Dock läggs det ner väldigt lite tid på att titta på hur man kan minska behovet av bistånd. Att gå från ”andra hållet” är inte så dumt som det låter. Forska kring och presentera resultat om vem som är skyldig till fattigdomen. De större biståndsorganisationerna är snuskigt rika. De skulle utan problem klara av att bekosta kampanjer där man belyser de som bär skulden till en stor del av fattigdomen. Exempelvis enskilda företag eller beteenden.

*Det går inte att utrota fattigdom, eller?
Det ger en känsla av omöjlighet när ett oräkneligt tal av biståndsorganisationer varje dag jobbar heltid utan att lyckas bekämpa problemen. Att bekämpa problem är inte alls omöjligt, även om företag och regeringar gör det svårt. Biståndsorganisationer måste ta på sig ett större ansvar att informera om bistånd. Bli experter på hur man ska arbeta långsiktigt för att stoppa fattigdom.
*Om blodcirkulationens pengar stoppas
Bistånd behöver hela tiden nya pengar och få jobbar på ett långsiktigt plan. Den dagen då pengarna tar slut, tar också biståndet slut och mycket av de problem man har löst kommer att skapas igen. Det har därför bara kostat tid, pengar och resurser.

Granska FN & Världsbanken
Dessa två jätteorgan har tagit på sig nästan allt internationellt ansvar för att lösa fattigdom. Samtidigt styrs man av enskilda länder och är absolut inte globalt ägda. I Världsbanken har bland annat USA vetorätt i alla beslut som tas. Stora globala organ måste ha någon neutral part som med kritiska ögon kan granska det arbetet de gör. De finns inte idag eftersom de flesta lämnar över ansvaret till FN själva. Vidare har Världsbanken bland annat i Ecuador visat upp exempel där man faktiskt har förstört för ett land genom att ge stödlån med onödigt hög ränta. Det finns även fler exempel där USA's agerande med Världsbanken har skapat rubriker genom att man med lån har försatt fattiga länder i skuld och utnyttjat dessa i egen vinning. Exempelvis genom att kräva tillbaka prispressade naturtillgångar. Kanske en av få inkomstmöjligheter landet själva hade. Det är dock svårt att hitta trovärdiga källor till detta. Ett lån är hursomhelst en skuld som ska betalas tillbaka med ränta. Därför är det svårt att hjälpa ett fattigt land ur en ekonomisk kris genom att kräva tillbaka stora summor pengar från en redan fattigt nation.

*Pandafadder är ju bra men..
Vem har rätt till bistånd? Det kan verka till synes självklart för vissa, men svaret är långt ifrån så självklart som det kan verka. Ska vi hjälpa en lycklig fattig, eller en olycklig medelinkomsttagare? Det finns en anledning till att WWF profilerar söta pandor, medan den utrotningshotade trädgrodan antagligen kommer att dö ut i brist på bistånd. Bistånd är vinstdrivande och kommer bara hjälpa de som allmänheten anser behöver hjälp. Inte alltid där biståndet behövs som bäst.

Och sist men inte minst..
*Bistånd är en ursäkt. Och på svält och fattigdom finns det inga bra ursäkter.
Ta en stund och tänk igenom rubriken ovan. Förhoppningsvis kan det inte bli tydligare.

Detta betyder inte att du ska sluta att skänka pengar till behövande. Men en del tror att de hjälper världen genom att ha en knapp på väskan, eller en t-shirt med budskap. Det finns alltför många som vill visa att de bryr sig, utan att agera.
Vi föddes med två armar, två ben & ett huvud. Det är dags att använda dessa nu!


Av: Emil Gustavsson

Om människan kunde...

Om människan kunde skapa en värld av svält och fattigdom, kan denne även skapa motsatsen.

//Emil Gustafsson

Köp en Daim och stöd utbredningen av Cancer.

"Bankerna spelar fiol och storföretagarna dansar. Själv sitter vi med våran Iphone och undrar var lyckan, friheten och våra pengar tog vägen."

Det är inte alltid lätt att vara moralisk. Man vill göra rätt för sig, men allt går fel ändå.

Vägvalen är ibland helt åt skogen, och trots att man vill göra en god handling till det yttersta, står man ibland och hjälper fienden själv.

Koncerner är enligt mig en av de stora bovarna i dramat. Tillväxt-springande klossar som inte bryr sig om något annat än pengar, växa sig större och ge bröd åt sina aktieägare.
Allt som har med moral och kontroll av etik puttas bort. Ofta skyller koncernerna själva på storleken, och att det är nästintill omöjligt att kontrollera det moraliska i en så stor organisation.

Få företag idag ägs av riktiga småföretagare. De flesta är delvis uppköpta av större företag.

De finns många exempel. Ett av de tydligaste är Kraft Foods AB, som säkert en del känner igen.

Denna koncern ligger bakom en stor del av de livsmedel som finns på marknaden idag.
Du känner väl till:
* Gevalia * Oscar Mayer * Philadelphia * Maxwell House * Oreo kex * Aladdin * Daim * Japp * Marabou Mjölkchoklad * NonStop * Noblesse * Toblerone * Twist * Côte d'Or * Milka * Oboy * Blå Mocca * Cadbury * Kraft Dinner


Deras huvudkoncept är (hör och häpna) att äga och förvalta varumärken.
Nu kan man ju tro att Kraft foods är så här stort, men det stämmer inte.
Kraft foods ägs nämligen till 84 % av Altria Group.

Vad är du Altria Group? (Gissar att du aldrig hört namnet)
Jo, världens största tillverkare av tobaksprodukter. De är dessutom världens näst största tillverkare av livsmedel (känns tryggt eller hur?).

Räcker det då? Nej förstås inte. Altria Group äger dessutom till 100% Philip Morris. En av världens också största tillverkare av tobaksprodukter.

Man äger dessutom till 36% SaBMiller som är världens näst största ölproducent! Bla. brygger man Amstel lager, Tjeckiska Pilsner Urquell & Miller.

Hur lång tid har det tagit för Altria Group att bygga upp den här enorma koncernen, med alla dotterbolag, och dessutom skaffa sig en sådan överlägsen marknadsandel? Företaget startade år 2003, så det kan du lätt räkna på dina två händer! Hur det har gått till? Ingen aning!

Jag ser en fara. Myten om variation och en fri marknad. Det verkar inte finnas...

När vi pratar om att variationen minskar och att smaken på maten blir alltmer likgiltig.
Ja dessutom att mat från flera olika tillverkare ibland smakar nästan identiskt.
Då har du nog ett lätt svar på frågan. Nästan all mat kommer från samma leverantörer!!

Tänk på detta en stund. Skulle du vilja starta upp ett livsmedelsföretag när du vet att du skulle konkurrera med Atria Group?
Jag skulle nog skippa det.

Ett snabbt exempel till:

Här har vi exempel på koncernen "Schibsted AB". De äger följande företag:
* Blocket.se * Hitta.se * Finn.no (Norge) * Prisjakt.nu * Destination.se * Tv.nu * Mötesplatsen.se

Man har även köpt upp *reseguiden.se och gjorde för ett tag sedan klart att man även köpt en stor del i *Aftonbladet. De äger nu hela 90% av tidningen.

Själva hävdar man att man vill skapa ett nätverk för kunderna.
Exempelvis:
Genom en annons på aftonbladet.se blir du sugen på att börja fotografera. Du vill köpa en kamera. Du går in på www.blocket.se och letar efter en. Efter ett tag hittar du en bra kamera, men du är osäker på priset. Då går du in på www.prisjakt.se och jämför priserna. Det ser bra ut och du kommer överens om att köpa den. Du är dock osäker på var köparen finns, så du använder dig av hitta.se. Du hittar då köparen på en karta och köper sedan produkten.

Smidigt kanske, men marknaden försvinner och fria konkurrensen sätts ur spel.
Du märker snart att designen på alla sidor påminner om varandra. Samma tillverkare står bakom alla dessa.

I framtiden blir det svårt att starta upp företag eftersom marknaden är i princip monopol (en aktör).
Den ända möjliga företagsidén som går att starta blir reklambranschen för att kunna hjälpa de stora klossarna att slåss mot varandra.
Pengaintresset blir styrande och stora koncerner får mer makt än folkvalda politiker. Demokratiska gränser suddas ut. Priserna höjs eftersom man som ensam aktör kan bestämma priserna på en marknad. Mer reklam gör folk konsumtionsvilliga vilket slutar i ännu större lån och skulder. Bankerna spelar fiol och storföretagarna dansar. Själv sitter vi med våran Iphone och undrar var lyckan, friheten och våra pengar tog vägen.

Vad har vi lärt oss av detta egentligen?

I Princip ingenting mer än att om du köper en Daim, stödjer du tobaksindustrin och därmed utbredningen av cancer.


Resten är och ren spekulation.

Och dina egna tankar förstås..

Finanskrisen är inte slut

Ni som tror att finanskrisen är slut bör tänka om på många sätt.

Titta på Sveriges ungefärliga statsskuld i realtid:
Sveriges Statsskuld

Oroligheter i USA's ekonomi skapade finanskrisen vi ser idag.
USA har en statsskuld på 13 000 000 000 000 dollar som växer för varje dag.
Se den här:
USA's skulder och inkomster i realtid

Detta säger riksgälden och riksbanken själva om statsskulden i Sverige:
---------------------------------------------------------
Om man slår ut Sveriges statsskuld per invånare är den cirka 127 000 kronor per person.

Att sätta en siffra per svensk är ett sätt att försöka förstå hur stor statsskulden är. Men det finns egentligen ingen koppling till enskilda personers ekonomi och statens skulder.

Staten är ansvarig för lånen och betalar räntorna. Pengarna till räntorna tas ur statsbudgeten. Långivarna kan inte kräva betalning av någon annan än svenska staten.
Inkomster och utgifter

Statsbudgeten består av inkomster och utgifter. Inkomsterna kommer främst från skatter. Det kan vara moms, inkomstskatter för privatpersoner och bolagsskatter. Statsbudgetens utgifter är till exempel pensioner, barnbidrag, försvaret, polisväsendet och universitet.
--------------------------------------------------------
Vad man inte tänkte på att man i sista meningen faktiskt själva erkänner att det just är vi själva som får betala denna skuld.
- Staten är ansvarig för lånen och betalar räntorna.
- Långivarna kan inte kräva betalning av någon annan
- Statsbudgeten består av inkomster och utgifter.
- Inkomsterna kommer främst från skatter.

Så vem betalar skatt? Det är ju du och jag!

Jag ringde upp Klas Nylander på Riksgälden för att fråga mer om detta.
Han erkände att jag hade rätt i mitt påstående, men försvarade sig med att skulden "indirekt" inte drabbar individen, eftersom skulden går via staten.

Jag pratade även med honom om läget i Europa. Hur kommer det sig att alla världens länder idag har statsskulder från 3-210% av landets BNP?

Han sa att läget var komplicerat, dock att statsskulder inte var något dåligt.
Vidare berättade han att det inte finns någon vision om att betala av den svenska statsskulden i framtiden.
Han pratade mer om den som en rörlig del. När landet går bra amorterar man på lånen, och när det går dåligt ökar man lånen.

Själv anser jag dock att det är just lånen vid finanskriser som är farligast eftersom de kan skapa stora finansbubblor i framtiden med risk för ännu större kriser.

Krisen vi ser har bara börjat...

Vem jobbar du för?

De rikaste två procenten äger mer än 50% av jordens tillgångar...

Man kan alltid prata om det är rättvist eller inte, men frågan kvarstår.

Hur kan en så stor skara människor som rent statistiskt sett står som stora förlorare i dagens samhälle vara så tysta?

Är det brist på medvetenhet eller är de så godtrogna att de inte vill besvära sig att säga något...


Jag blir faktiskt lite smått sur på att det finns folk som spelar golf på betald arbetstid medan jag och flera andra sliter ut oss, för att försörja detta beteende.

En stor del av jordens befolkning jobbar idag som volontärer för att kunna ge bistånd till de rikaste. Låter det konstigt?

Inte konstigare än att det finns biståndsorganisationer som jobbar för att ge bistånd till de fattiga.

Eftersom avståndet mellan mellanklass & rik hela tiden ökar, utgår jag ifrån att det är helt ok, för alla parter. Även för mellan och låginkomsttagaren.

Men var är syftet?

För alla ungdomar som idag jobbar som telefonförsäljare eller säljare i någon butik.

Gör de detta för sin egen skull?

Gör de detta för att jobbet i sig är utvecklande & tillfredsställande?

Eller gör de detta för att samhället behöver mer prylar och konsumtion?

Knappast!


Så vem driver utvecklingen åt något håll? Jo tillväxten och lönsamheten!

Det är dags att du börjar fundera på syftet, varför du jobbar. Och för vem jobbar du?

exempelvis: Jag jobbar med skogsvård i amazonas, för att jag brinner för att de tropiska skogarna ska få vara kvar. Jag jobbar för mig själv eftersom jag hela tiden utvecklas och jag ser resultat av de goda arbete jag gör.

Kanske 5% av Sveriges befolkning känner så. Många jag pratar med känner inte syfte i den ansträngning de gör varje dag.

Städare är ett exempel. Du jobbar hårt hela dagen för att få rent och snyggt. När du kommer dit nästa dag är allt skitigt igen. Så håller det på varje dag. Ett hjul som aldrig stannar.

De som verkligen driver oss att tro, att det vi gör är meningsfullt är en liten elit som gillar att tjäna mycket pengar under minimala ansträngningar.

Du behöver bara gå in på arbetsförmedlingens hemsida för att få detta bekräftat:
-----------------------------------

Hungrig Säljare? Heltid - 30000kr/mån?!

Cellit i Sverige AB.

Publicerad: 2010-09-06, Annons-ID: 1753110

Jönköping (Kommuninformation), 3 platser

Cellit i Sverige AB har funnits i Jönköping och jobbar framgångsrikt sedan 2002 och ombesörjer idag ca 60 personer

Vi tror att du som söker är:
- Hungrig och vill tjäna mycket pengar
- Älskar utmaningar och är extremt tävlingsinriktad
- Social och pratglad
- Envis och ger dig inte i första taget
- Älskar att vinna men hatar att förlora.

Rekryteringen sker löpande så snabba dig att ansöka nu så kan du ocskå bli en i vårt glada gäng. Glöm inte bifoga ditt telefonnummer. Våga Vinna!
--------------------------------

Vem är det egentligen som man vinner? Mysteriet kryper allt närmare....jag skrattar till.

För vem jobbar du?

För dig själv, eller för någon annan?




-::eN Alternativ Värld::-

Hur många liv skulle du kunna rädda Bengt?

Hur många liv skulle du kunna rädda Bengt?

Bild hämtad från Open Galleries - http://emilgustavsson.se/itism/
Skapad/Monterad av Emil Gustavsson

Finanskrisen har bara börjat

Viktigt men långdraget!

På 40-talet var det vanligt man i en familj levde två personer på en lön.
Idag krävs det att båda jobbar för att försörja familj. Hur går detta till, och vad vinner vi på det?

Läs om den största bluffen i historien, och om en framtid där vi tvingas jobba längre än idag, trots att utvecklingen har effektiviserat & sparat oss tid motsvarande flera tusen procents tid.

Fakta är:
*Vi har aldrig haft så stora skulder som nu.
*Nästan alla länder har statsskulder på mångmiljardbelopp
*Våra skulder ökar medans naturresurserna minskar. En omöjlig kalkyl inom några år.

Vad är lösningen på problemet? Jo, vi lånar ihop till våran välfärd. Det tycker stater och banker verkar vara en bra lösning. Men då har man bara tänkt några år framåt i tiden.
Det här handlar inte om att få sina bonusar och fallskärmar innan helvetet brakar löst.

Vi måste ta ansvar, innan ekonomin kollapsar. En omprioritering i vardagen och en försiktigare tillväxt. Framtiden är nära men långt ifrån trygg.


Hur kommer det sig att alla har skulder?
USA:s statsskuld har för första gången överskridit 13 biljoner dollar. (eller 13 tusen miljarder dollar) Det visar siffror från det amerikanska finansministeriet.

Skulden har mer än fördubblats under de senaste tio åren och motsvarar nu nästan 90 procent av landets årliga bruttonationalprodukt.

Hur kan landets skulder vara 90% av det totala BNP i USA?

Hur kan man förvänta sig att ekonomin ska resa sig upp när man har ett underskott på 13 000 000 000 000 dollar?

Vidare:

Det finns tre kategorier som kan få skulder:
*människor
*företag
*banker

Hur går det för människor då?


Och trots att vi slår rekord i att vara skuldsatta blundar vi för problemen (nedan)


Hur går det för företagen?


De är precis som människorna fulla med skulder också. Detta börjar bli märkligt? Vem vinner pengar eftersom alla andra har skulder?

Hur går det för bankerna då?


Jo, riksbanken överlever i alla fall...


Marknaden är inte dum. Det är inte vi heller..

Eller kanske det förresten...(nedan)

Vad som är märkligt med detta är vad som sägs under bilden:
"Totalt har hushållen lån på 2 551 miljarder kronor vilket är rekord.
Samtidigt uppgår tillgångarna till 5 457miljarder, även det rekord."

Men, vänta ett tag! Varför betalar vi inte tillbaka skulderna om vi har så mycket tillgångar?
Problematiken grävs djupare ner...

Är vi ensamma då?


Nej, absolut inte. Alla Eu länder har statsskulder i massor.
I många fall motsvarar dessa skulder mer än 50% av landets totala BNP!!!?!
Vem äger dessa pengar då? Jo, enligt riksbanken är det privat-personer, företagare, storkoncerner, riksbanker, banker och andra institutioner. Till och med stater!

Inte konstigt att en stor finanskris slår på alla delar. Allt sitter ju ihop som ett spindelnät. Faller en faller alla!

Vad har hänt och var kommer alla dessa skulder ifrån?

Hmm....inget oväntat kanske. Men trots det en av få delar i ekonomin som faktiskt tjänar pengar utan att skuldsätta sig. Här kommer ett exempel till:

Jag kollade på Statistiska centralbyråns hemsida på hur mycket de svenska storbankerna har ökat sin ekonomi under de senaste åren. Resultatet är inte överraskande, men likväl vidrigt.

Här ser vi ett exempel på vinnare. 2007 började finanskrisen. Vinstresultatet gick upp i taket.
Vi börjar se varför finanskriser skapas och varför ingen hindrar dessa. Det finns ju helt enkelt folk som tjänar pengar på det. Precis som krig och mycket annat.

Lösningar då?


Det ända sättet att stoppa denna skuldhistori är att göra det svårare för folk att låna.
Det görs enklast genom att höja räntorna vilket också bromsar inflationen.
Dock finns det fortfarande de ekonomer som skyller alla dagens problem på att tillväxten borde vara högre. (nedan) När kommer vi till ett tak när vi inte längre kan höja och växa?



Hur kan det finnas skulder egentligen? Det kan väl inte finnas mer pengar än vad som....finns? eller?

Nedan lite fakta om statsskulden:

Läs gärna andra punkten från slutet:
Utslaget per person är statsskulden i Sverige ca. 127 000kr!

Det betyder i princip att den dagen du föder ett barn så får barnen automatiskt en skuld på 127 000kr!
På Riksbankens hemsida står det att det är inte folket utan staten som har skulder. Därför kan man inte räkna som jag gjorde ovan.
Man nämner sedan att bla. skatter används för att betala av statsskulden. Då har vi ju skulder i alla fall!? Om det inte fanns någon statsskuld skulle man kunna sänka skatterna och vi skulle få dessa 127 000kr i handen istället. Har jag fel i mitt påstående?




Här ovan ser du svenskarnas totala skulder sedan 1996. Långt innan finanskrisen satta igång. Kurvan blir bara brantare och brantare. Den ser absolut inte ut att vända!

Vad händer när våra skulder är större än våra tillgångar? För det kommer hända en dag. Antingen pga. jordens resurser tar slut eller våra pengar, tack vare de ständiga prisökningarna som sker.


Undrar du också varför alla verkar ha skulder?

Hushåll, människor, stater, banker, ja alla!

Sammanfattning:

Svaret är enkelt, men innehåller många olika faktorer. Dagens ekonomiska system är anpassat för att ge så hög tillväxt som möjligt. För varje dag blir det svårare och mer kostsamt att ta tillvara på våra naturresurser. Det betyder att vi måste göra större ekonomiska uppoffringar för att kunna utvinna en konstant mängd naturresurs (exempelvis olja) för att tillväxten ska fortsätta. Vi har då skapat ett system där man genom lån och krediter kan få folk att fortsätta att hjälpa fram en hög tillväxt. Eller snarare för att ha råd att leva med en konstant tillväxt. Man pratar alltid om att det var billigare förr. Trots inflation stämmer också detta. Siffror som motsäger detta är missvisande enligt många forskare. Det är ju bara att minnas sig tillbaka, något årtionde, så ser man en tydlig skillnad. Hur länge kan vi fortsätta att skjuta upp betalning på lånen? Hur länge kan vi fortsätta att låna oss till en bra tillväxt och hög livsstandard. Det finns två vägar. Den ena är att resurserna på jorden tar slut. Det vill vi knappast, eftersom det är tack vare dessa vi kan leva en så modern och bekväm vardag som vi trots allt gör idag. Det andra alternativet är att skulderna hinner ifatt oss. Med detta betyder att vi inte har orkat hålla uppe den höga tillväxt som marknaden kräver, men en total ekonomisk kollaps som följd. Egentligen spelar det ingen roll vilket som kommer först. Båda är oundvikliga i dagsläget. Lösningen för alltid finns inte, och det betyder också att vi måste lösa problemet snart, annars kommer vi stå helt oförberedda när nästa stora finanskris sköljer in över världen. Hur vet jag detta då? Jo, det är bara att kolla på vilka länder som går mest framåt nu. Asiens ekonomi växer så det knakar, och detta är till följd av en ekonomi med höga skulder, korta vinstintressen och lång arbetstid. Tillväxten blir allt svårare att nå. I framtiden kommer vi behöva jobba ännu mer för att ha råd att växa. Vi har dock en befolkning som ökar i masstal, och kalkylen hur ännu mer människor, med ännu mer skulder, med mindre jordyta och en ständigt växande tillväxt som kräver att vi ska bli större och starkare för varje år. Vi har redan drygt 10% arbetslöshet i Europa. Hur ska vi hitta nya branscher och jobb till alla nyfödda, när vi dessutom måste lägga ner många jobb och industrier pga. brist på naturresurser. Var kommer vi att hamna till slut? Det största samtalsämnet är skatter hit och dit. Borde vi inte lyssna på jorden och hitta en långsiktig plan för ekonomin istället. En skuld kommer alltid vara en skuld. Någonting som behövs betalas tillbaka.

Läs gärna denna artikel innan du går till jobbet:

Jobbar vi i onödan?

"Jag skulle påstå att vi inte jobbar i onödan. Men vi jobbar mycket mer än vad vi borde. Dessutom tror jag att få förstår syftet varför de egentligen jobbar."


eN Alternativ Värld

Vegetarisk snabbmat på 5min

Obs! Detta är ingen matblogg! Jag var dock bara tvungen att dela med mig konststycket att laga mat på rekordtid.

5min och sedan stod en rykande gryta färsk god mat på bordet.
Miraklet gick till på följande sätt:

*1 burk vita bönor i tomatsås
*Fryst soja-färs (häll i till det blir bra blandning mellan bönor och färs)
*Red hot jalapeño 5-8 skivor (jag har en öppnad burk i kylen alltid eftersom det håller sig i åratal)
*Smaka av med Salt & Peppar

Sätt på plattan och rör i bönorna. När det börjar koka, tillsätt färs. Häll i Jalapeño, och smaka av.
Klart!

*Gott
*Nyttigt
*5min
*Pris = 10kr
*Vegetariskt=bra för djur & miljö

Nästa gång du har bråttom iväg vet du vad som gäller!

.._..

Har du katt eller hund? Läs detta!!

Som vanligt kan en stunds läsning på baksidan av en produkt ge dig oväntade överraskningar.

Detta gäller inte minst livsmedel som ofta är proppade med tillsatser och E-nummer.

Men hur ligger det till hos maten vi ställer ner framför våra husdjur?

Är maten så god som det står på paketet finns det ingen anledning till att misstänka något, eller?

Jag blickar ner i den sötluktande bruna sörjan som ligger i kattmatsburken, desperat sökande efter ett svar.

Jag fann följande:

Kattmaten delas upp i två olika sorter. Sås eller gelé. Båda lika illaluktande och avtändande. Ingridienserna är i huvudsak rest & biprodukter från djur. Fisk, nöt, fläsk i en blandning.

Rest & biprodukter är saker som blir över i slakterier. Grisöron, trynen, inälvor, magar, hud, brosk & annat innehållande mycket fett, senor eller annat oönskvärt. Kort sagt, det som inte kan säljas till oss människor av kvalitétsskäl.

Det finns även spannmål (hur nu en katt i behov av protein skulle behöva det?)
Sedan kom det några andra överraskningar på saker som absolut inte borde finnas på en katts tallrik. Bland ingredienser hittade jag till min förvåning socker!?
Jag skakade på huvudet och läste vidare. Efter en stund kom nästa stora överraskning. Aska!
Efter det fortsatte jag skakande på huvudet läsa klart, det som maten innehöll.
Då höll jag på att smälla av. För i raden tillsatser fanns vatten. Inte så konstigt med det kanske, men problemet är att vatten utgör 82.5% av hela burkens innehåll!!

"Om man räknar bort de 80% vattnet som finns i burken blir priset på burkmat runt 350 kronor/kilo!!"

så, vi går på en djupdykning....

Socker.

Denna kolhydrat har visat sig vara en av de största hälsoriskerna för barn i modern tid.

Katterna har i historien varit skyddade mot detta hälsoproblem. Det är dock, just det. historia.

Inte konstigt att katten skriker ihjäl sig efter mat. Den är helt enkelt i behov av att stilla sitt sockersug. Ett billigt och smutsigt trick från kattmatstillverkarna i hopp om att göra just deras kattmat till din lilla pälsbolls vardagsdrog.

Vatten

Är helt nödvändigt för allt liv på planeten jorden. Av samma anledning som att mat är livsnödvändigt för andra levande varelser. Den kalkylen verkar dock inte ha nått fram till de som producerar mat till våra katter.
Kattmatsburken innehåller ca. 80% vatten, vilket inte bara gör den näringsfattig, utan också fruktansvärt dyr. Katten blir fortsatt hungrig och du blir fattig.

Aska
Frågan kvarstår. Vad askan gör i kattmaten är nog en obekväm fråga, som endast Tillverkaren kan svara på. Katterna på Island skulle kunna försvara detta eftersom det finns vulkaner och aska där de bor, men här finns inte några vulkaner.

Så frågan består: Är kattmaten tillverkad på Island under askmålnets framfart, eller är det wiskas & co som spelar oss ett spratt? Svar. Jag vill inte ens veta.

Slutresultat & Pris:
Denna hemska innehållsförteckning är inte bara en fara för katten, utan även för din privatekonomi. Efter en snabb huvudräkning kan jag konstatera att kilopriset på kattmat är väldigt mycket högre än vad man tror. Om man räknar bort de 80% vattnet som finns i burken och bara räknar de faktiska ingredienserna blir priset på burkmat runt 350 kronor/kilo!!
Det är väldigt dyrt för fisk, fläsk eller nötkött.

För oss som verkligen älskar våra små vänner där ute, bör verkligen tänka om.
Att koka fisk och grönsaker åt våran katt är både nyttigare, billigare och bättre.
Vi slipper få en katt med konstant hunger, sockerbegär och näringsbrist.

Jag undrar hur många liv wiskas & co har på sitt samvete, i och med allt skit de stoppar i burkarna. Tur för katterna att de har 9 liv. Annars skulle de nog vara utrotningshotade om man kollar på det minst sagt bristfälliga sortiment som vi hittar på butikshyllan.

Usch!

Fy Fan Swedbank

Jag skrev tidigare en artikel om hur man kunde spara pengar och minska bankernas inflytande, genom att ta ut sin lön i kontanter.

Eftersom de flesta bankerna idag inte har kontanter och dessutom propagerar för en ökad kortanvändning, tycker jag det är dags att reagera.

Varför är detta farligt? Jo, riksbankerna lånar ut pengar till de "vanliga" bankerna, till en ränta. De vanliga bankerna lånar i sin tur ut pengar till folk, mot en till ränta.
Det betyder att skulden hela tiden är större än den mängd pengar som finns tillgängliga.
Så länge inte alla personer tar ut pengar samtidigt är detta inte ett problem, eftersom bankerna har pengar ändå. Men de gånger folk förlorar förtroendet för banken och tar ut sina pengar, blir effekten enorm. Det har hänt många gånger i historien och kommer att ske många gånger i framtiden. Effekten blir en stor finanskris som påverkar folket, medan de rika och mäktiga bankerna står intakta.

se mer om detta här:
Samhället byggs upp av skulder. Detta händer om skulderna betalas

Hur skapas pengar och varifrån kommer våra skulder?


Genom att alla äger sina pengar i fysiska pengar hindrar man bankerna från att fuska och skapa osynliga krediter (varje gång du tar ett lån skapar banken pengar motsvarande samma värde). Man undviker också inflation med prishöjningar och värdeminskning som följd.
Folk får skulder.
Jag uppmanar att ta ut sin lön i kontanter. Du tjänar pengar och minskar bankernas maktbygge.

Så till saken. Jag fick skatteåterbäring i år. Eftersom jag hade glömt att anmäla konto, fick jag en utbetalningsavi på posten.

Då jag idag är kund hos swedbank så kunde jag lösa in den hos dem.

Damen i kassan frågade om jag var kund i banken. Och det var jag ju, så jag svarade ja.

Vad bra, svarade hon. Då kan jag lösa in den kostnadsfritt åt dig.

Kanon, tänkte jag. Efter att ha skrivit på några papper frågade hon om jag ville sätta in pengarna på mitt konto.

Nej, tack svarade jag glatt. Jag tar pengarna i handen tack.

Det ska väl gå bra, svarade hon. Men då kostar det 75kr.

Jag tror inte mina öron. Då sätter jag in pengarna på kontot då, och gör sedan ett uttag på samma belopp, sa jag. Kan du fixa det?

Kassörskan tittade trött på mig och nickade mot den stora väntande skaran människorna bakom mig. Jag bet mig i läppen. Mitt mål är inte att förstöra för vanliga arbetande människor i deras vardag. Jag ville ju bara hjälpa samhället på traven.
Jag gick med på att sätta in pengarna på konto istället.

Innan jag gick vände jag mig om och sa: Jag tar ut i bankomaten här utanför istället.

I och med de nya betaltjänstlagarna blev det inte bara tydligt att bankerna ville tjäna pengar på oss. Här gav de mig yttligare ett tydligt exempel.

Att ha pengarna i madrassen gav mig en frihet. En mycket farlig frihet för dem.
En frihet som skulle kosta mig 75kr.