Resultat av enkät om allt

Nu sitter jag och sammanställer min svaren från den enkät jag skickade ut till ett antal personer.
Intresset har minst sagt varit stort och jag har fått in många svar.

Jag är mycket förvånad av resultatet, men även positivt överraskad av sammanställningen.

Svaren motsäger sig i en del fall verkligheten. Dock har många konkreta exempel presenterats, och några åsikter är så pass tänkvärda att de förtjänas att lyftas fram.

Det kommer fler enkäter inom en snar framtid. (Denna enkät kan dock göras ett litet tag till, du hittar den längst ner på sidan)

Inom kort kommer svaren presenteras här på sidan. Och vad som är kanske ännu viktigare - slutresultatet och tankar kring detta.


Håll i er. Jag tycker det var enormt spännande att läsa resultaten. Jag hoppas det blir lika intressant för er att se detta och jämföra era egna åsikter mot den stora massan.

--::--

Ett snabbskrivet alternativ

Ett alternativ

Jag har lagt fram mycket kritik mot samhället. Då är det också viktigt att presentera fler alternativ, annars blir kritiken ganska lönlös.

 Jag håller själv på att skriver mycket om detta. Dagar och nätter sitter jag uppe och skriver.
 Här är några punkter hämtade från en avhandling jag håller på och skriver

Detta kommer kompletteras upp med mer tydliga punkter, och fler framsteg har gjorts sedan detta skrivits. Dock är det ett steg på vägen och en liten tankerunda för er som inte har funderat över alternativ till dagens konsumtionssamhälle.


Det mest konkreta samhället som jag skulle se som alternativ är ett så kallat "entusiastsamhälle."


Kort och gott kan man säga att all konkurrens ersätts med samarbete parter imellan.

Anledningen till detta är att det tillkommer en rad negativa följder när marknadskonkurrensen dras för hårt.

Företag gör medvetna kampanjer för att påverka oss att tro på en rad lögner. Vi luras att tro att pengar och prylar gör oss lyckliga. Vi påverkas att tro att prylar ska bytas ut så snart de blivit omodärna. Dessutom forceras vi att tro att vi som konsumenter i slutändan tjänar på detta.

"Att tävlingen handlar om vem som kommer på de bästa kundlösningarna istället för vem som tjänar mest pengar kommer de flesta att tjäna på. Trots allt är vi alla konsumenter och ogillar att bli lurade av marknaden."

En röd tråd genom ett entusiastsamhälle är att man sätter upp mål för människan. Var vill man utvecklas emot. Hur når vi dit? Var finns utmaningarna?

Detta saknas totalt idag vilket är märkligt. Tydligt uppsatta mål och strävan fungerar utmärkt för både idrottslag, individuella prestationer och företag idag. Varför skulle denna taktik inte fungera för människan som helhet?


Konkurrens sänker mycket. Både priser och kvalitet. Ersätts den med samarbete kommer man få mycket mer kvalité i vardagen och på produkterna.
Då dessa håller längre blir miljöpåverkan mindre och resursanvändningen mer långsiktig.

En viss konkurrens är dock alltid nödvändig och kommer även här att existera. Dock i annan skepnad. Jag talar om den lite skämtsamma och skrytsamma konkurrens som alltid kommer att finnas i en tävlingsinriktad värld. Vem gör bäst bilar eller vem bygger godast öl?


Att tävlingen handlar om vem som kommer på de bästa kundlösningarna istället för vem som tjänar mest pengar kommer de flesta att tjäna på. Trots allt är vi alla konsumenter och ogillar att bli lurade av marknaden.

Ett entusiastsamhälle strävar efter att alla ska jobba med vad de själva vill.

"Om ett barn uppfostras att vara lycklig så kommer barnet bli lycklig. Om barnet istället uppfostras i frustrationen över föräldrarnas obetalda bolån, kommer inte glädje bli barnets första prio i livet."

Detta kan låta som en omöjlig övergång men sanningen är att det har många fördelar. 
Vi får extremt hög yrkes-service. Utvecklingen blir mycket bättre eftersom det finns större intresse att lära sig arbetsuppgifterna.
Man ökar därmed både kompetensen och kvalitén på det som levereras. Samtidigt gynnar detta globala utvecklingen positivt.

En del kritiserar denna del av min teori med budskapet att: "Då skulle ju alla sluta jobba".

Om man är en person som idag föredrar att ligga hemma i soffan istället för att göra något stimulerande och utvecklande, kan man ju fundera på hur mycket den personen tillför på sin arbetsplats idag?

En viktig del i entusiastsamhället är att jordens resurser ska delas, åtminstone till de som är störst behov av dem för tillfället.

Idag dör nämligen 19000 barn i svält, medan en stor del dör av fetmasjukdomar. Att i ett sådant fall sprida ut resurserna skulle både vara en vinst för samhället men även individerna. Ingen kan försvara den situationen vi har idag!

Om ett samhälle ska kunna utvecklas tillsammans måste vi minska skillnaderna på länders utveckling. Det moderna slaveriet som sker idag där storföretag flyttar till fattiga u-länder - utnyttjar folket och skräpar ner miljön, är totalt ohållbart. Vi förlorar massvis med talang och tid. U-länderna hålls tillbaka i utvecklingen tack vare detta.


Företag som bedriver sådan typ av koloni-industri ska och borde förbjudas!


Om alla världens länder får möjligheten att utvecklas kommer vi se en mycket större global utveckling.
 Denna kommer i sin tur minimera problem som fattigdom och svält.

När resurser delas lika och fokus ligger på att skapa de bästa lösningarna till vardagen, kommer värde bli något överflödigt.

"Å andra sidan minimerar man saker som har med värde och pengar att göra.

Här räknas exempelvis, krig, brott, fattigdom och svält in.

"

Detta betyder att pengar kan komma att tas bort med tiden när de förlorar sin roll.

 Att minska ett värde eller ta bort det vi kallar värde, blir en stor process. Å andra sidan minimerar man saker som har med värde och pengar att göra.

Här räknas exempelvis, krig, brott, fattigdom och svält in.



Makt och maktbegär försvinner eftersom ingen kan dra fördel av den positionen.



Värderingar ändras över tiden och folk anpassar sig. Folk kan alltid säga att detta alternativ är omöjligt eftersom vi människor inte skulle kunna anpassa oss till dessa förändringar. Jag hävdar att vi kan detta om vi ändrar våra värderingar. För detta krävs det att människor ser fördelar och är måna om en stabil utveckling, som dessutom är långsiktig.

Kortfattat: Om ett barn uppfostras att vara lycklig så kommer barnet bli lycklig. Om barnet istället uppfostras i frustrationen över föräldrarnas obetalda bolån, kommer inte glädje bli barnets första prio i livet. Och lycka måste väl ändå anses som utveckling när dem kommit som allra längst?



En nyckel för att överhuvudtaget detta ska vara möjligt är att minska jordens befolkning och att folk ska få kännedom om varför man gör detta.



Idag föds det mycket barn. Framförallt i i fattiga länder. Tanken är att någon av dessa ska lyckas i livet och kunna tjäna pengar för att familjen ska överleva. Istället ökar fattigdomen och svälten. Resurserna tar slut snabbare och odlingsytorna minskar.

Tar inte befolkningsökningen slut i framtiden kommer vi gå på varandra snart. Dessutom kommer vi absolut inte ha resurser att mätta alla hungriga magar.

Felet ligger i de stora globala skillnaderna som tvingar fram detta systemet.




Det finns säkert enorma brister i ett entusiastsamhälle, men det finns mycket fördelar också.

 Inom den närmaste tiden kommer jag publicera mer inlägg gällande hur ett alternativt samhälle skulle kunna se ut och hur det skulle påverka oss människor.

Glöm inte att gå in och kommentera om det är något du undrar över eller vill tillägga.
Det kommer hjälpa mig i skapandet av en ny samhällsstruktur, genom att jag får bättre koll på vad folk tycker och tänker.

Man kan då till viss del anpassa samhället till de som bor här så att man vet att även dessa kommer att acceptera de eventuella utmaningar vi kommer att ställas inför, i framtiden.




----

"Livsmedelsindustrin är så globalt. Så okontrollerbar.
Bättre att bryta ner det i mindre bitar. Skära det i mindre skivor"

Guacamole, ett hot mot din vardagsekonomi?

Hela upplägget kan kännas ganska förvirrande. Guacamole vad? Avocado. Mixad sådan.

Jag skulle kunna börja prata om hela livsmedelsindustrin. Den är den största boven i dramat.

Dock blir det så stort och okonkret. Livsmedelsindustrin är så globalt. Så okontrollerbar.
Bättre att bryta ner det i mindre bitar. Skära det i mindre skivor. Kanske rentav finhacka det, eller mosa. så jag börjar prata om guacamole. Avocado dvs. En stor, fin och solmogen. Grön sådan. Eller brun, oftast. Inuti alltså.

Vet inte om det är de svenska matvarukedjorna som totalt missuppfattat hur konsistensen på en mogen avokado ska vara. Annars kan jag inte förklara varför den är hård som en kokosnöt.

Jag kan inte heller vara den enda som efter en veckas förväntan tillslut öppnat den numer halvmjuka avokado för att upptäcka att den ruttnat. Den har aldrig varit mogen. Bara stenhård och rutten.

Är det på grund av detta som vi betalar 29.90:- för färdiggjord guacamole från bla. Santa Maria?

Gjord av mosad avokado. Kunde man tro.
Jag ringer upp Santa Maria för att kolla.

Jag får reda på följande:
Guacamolen (avokadoröran) innehåller endast 1,5 procent avokado. Lika mycket som saltinnehållet!? I övrigt hittar man godsaker som smakförstärkare, förtjockningsmedel och flera E-tillsatser. Vad är det som fyller upp burken då? Jo, vatten bland annat.

Den är dock snäppet vassare än konkurrenten eldorado där avokadoinnehållet bara är ynkliga 0,9%

"Det kanske är målet med den moderna matindustrin. När vi en dag inte längre kan känna skillnad på vad som är äkta mat eller industritillsatser kommer vi fortsätta betala fullpris för billig skräpmat medan företagarna skrattande går till banken"

Trots att vi ser en ökning av tillsatser i kombination med sämre och billigare råvaror har vi haft höjda matpriser de senaste åren. Så som kritisk konsument frågar jag mig: Var hamnar mina pengar?

Varken på tallriken, eller i plånboken.

Så vad har vi lärt oss av detta smaklösa exemplet?

Två saker:

Ta två avokados och mosa tillsammans med lite citronjuice. Krydda med salt, vitlök och lite chili.

Detta sparar dig inte bara 8kr. Det ger dig en smakupplevelse utöver det vanliga. Kostnaden är några minuter.

Det lär oss även att bli mer kritiska som konsumenter. Om du inte köper fusket så försvinner det. Företagen kallar oss för idioter och så länge som vårt kritiska tänkande inte ligger högre än så här så har de rätt i sitt påstående.

Bojkotta allt skit och tänk en extra gång innan du stoppar ner något i kundvagnen.

"Är det inte märkligt. Man kan blir straffad för stöld, men när man säljer avokadoröra utan avokado så händer det ingenting"

Det här är bara en droppe i havet av allt som dagligen strömmar i butikernas hyllor.

Om vi fortsätter att betala stora pengar för vatten med tillsatser blir vi inte bara hungriga. Vi förlorar även vårat smaksinne och blir fattigare.

Det kanske är målet med den moderna matindustrin. När vi en dag inte längre kan känna skillnad på vad som är äkta mat eller industritillsatser kommer vi fortsätta betala fullpris för billig skräpmat medan företagarna skrattande går till banken.

Är det inte märkligt. Man kan blir straffad för stöld, men när man säljer avokadoröra utan avokado så händer det ingenting. Trots att vi betalat fullpris för detta.
Detta är idag lagligt trots att vi snarare borde likna det med grovt rån. På oss konsumenter.

Var ligger logiken?

Varför är vi inte överens?

"Båda blocken kritiserar varandra för att inte ha verklighetsförankring. Att bortse från hur samhället verkligen ser ut. Har de verkligen kollat sig själv i spegeln någon gång?"

Intressant med politiken. Trots att människan har helt lika grundbehov, tycker och tänker vi många gånger motsatt mot varandra.

Att rösterna kring högerpolitik och vänsterpolitik oftast blir väldigt jämna förbryllar mig ännu mer.
Det är väldigt sällan det är en majoritet i politiken. De få gånger som en parti dominerat ett val är det på grund av korruption, diktatur, valfusk eller skandaler.

Det verkar vara svårt att enas om ett gemensamt beslut om vilket system som är bäst.
Eller snarare att vi verkar inte vilja enas om vilket system som är att föredra.

Måste det verkligen finnas en motpol till alla åsikter. När du tycker någonting så finns det med all säkerhet någon på andra sidan jordklotet som tycker annorlunda.

Och kompromisser. - Finns de ens i politiken? Dessa är ju en del av vardagen och utan att göra kompromisser skulle den bli ohållbar. Vi har inte råd med både mat och utlandsresa den här månaden. Vi kanske kan göra en kompromiss och åka på en liten kortsemester?
Eller, man slutar aldrig att höra: Lycklig kärlek är att kunna både ge och ta i en relation. Kompromissa. Skulle politiken vara ett äktenskap skulle det skilja sig oräkneliga gånger.
Varje gång ett nytt parti tog makten.

För vi är inte överens. Aldrig. Det spelar ingen roll vilka frågeställningar det handlar om.

Demokrati har fått en helt ny innebörd. Vi har ett fåtal partier att välja mellan. Alla med sina egna tankar och värderingar. Passar inte ditt tänkande in på någon av dessa, får du sälja din del av demokratin till intet och rösta blankt.

Alla partier har sina fördelar och nackdelar. Få är perfekta. Egentligen skulle det allra bästa vara att ha hundratals, ja kanske till och med tusentals små partier. Där varje del hade sitt eget expertområde.

Man kan inte vara bra på allt brukar man säga vid ett misslyckande. Trots detta har vi ett och i bästa fall ett fåtal partier som själva ska ta hand om ett helt land. På alla plan. Tusentals uppgifter och utmaningar. Miljontals människor.

"Personen med ansiktet utåt mot folket har bara sett en bråkdel av alla de folk som han dagligen representerar"

För att överhuvudtaget ha en chans att lyckas, transformeras vi till information och papper. För sveriges statsminister är du bara nummer, i bästa fall en siffra. Ett totalt misslyckande för individen. En marginal vinst för samhället. Personen med ansiktet utåt mot folket har bara sett en bråkdel av alla de folk som han dagligen representerar.


Att som idag bilda majoritet med ett parti, tack vare 54% av rösterna är galenskap. Det finns fortfarande 45% som tvingas leva efter partiets principer, trots att man har åsikter som står precis tvärtemot.

I grund och botten handlar det dock om hur man ser på välfärd och utveckling. Vad är egentligen detta och hur når vi överhuvudtaget dit? Går det ens att nå dit?

De flesta av oss är nog eniga om att det bästa vore om alla jordens invånare mådde bra, hade mat för dagen och rent vatten att dricka.

Trots detta enade målet ser världen ut som den gör idag. Stora klyftor och en utbredd svält och fattigdom. Folk dör i fetma medan barn dör i svält.

Man kan milt säga att vi misslyckats. Men frågan är varför?

Jag tror att politikens mål är gemensamt.

Dock har de individuella partierna lite olika sätt att se på saken. Hur långt man kan gå?

Båda blocken kritiserar varandra för att inte ha verklighetsförankring. Att bortse från hur samhället verkligen ser ut. Har de verkligen kollat sig själv i spegeln någon gång?

Jag ser ingen verklighetsförankring i samhället överhuvudtaget. Skulle vi vara medvetna om hur det egentligen såg ut skulle vi knappast brottas med de problem vi har idag.

Att en större majoritet av jordens befolkning lever i fattigdom medan en bråkdel badar i lyx, verkar inte oroa någon. De hela grundar sig i ett väldigt enkelt men komplext problem. Den lilla skaran människor som faktiskt har makten att förändra idag, är sorgligt nog de få som faktiskt tjänar på det samhällssystemet vi lever i.

De som är fattiga luras att tro att de kan bli rika. De som är medelklass luras att tro att de är rika.
De som är rikast sitter och dricker champagne medan de studerar våra ambitiösa försök att byta skepnad.

Vad är meningen med denna meninglösa tävling om vem som äger mest. Kan man överhuvudtaget vinna den?

Punkt 2. Annan Resurs

"Har någon någonsin funderat över hur mycket pengar kostar?"

Annan resurs

Pengar är ett uråldrigt system som kostar mycket tid, resurser och är dyrt att hantera. (Administration, värdetransporter och förvaring)

I ett samhälle där vi vill utvecklas måste omvärdera sättet att tänka kring värde.

Pengar eller värde är gjort för att skapa skillnader i våra grundbehov. (Mat, värme, socialt)

Man kan aldrig påverka hur man föds eller i vilken situation man föds i. Trots detta har vi idag ett system som endast gynnar de som har turen att födas med rätt förutsättningar. Att inte tävla på lika villkor begränsar din fria vilja. Något som inte hör hemma i en demokratisk värld. Ingen talang ska dock hindras, utan snarare att alla får vara med och hjälpa till i utvecklingen, fast med sina egna förutsättningar.

De mest talangfulla kommer driva en stor del av utvecklingen, men de som inte föds med rätt förutsättningar ska inte straffas på det sättet som sker idag.

Tanken med att byta resurs är att skapa en global lycka. Något som enligt mig kan räknas som den högsta möjliga utvecklingen för ett samhälle.

Frågan är då:

• Vad är grundläggande i ett lyckligt samhälle?

En stabil och hållbar utveckling. Denna kommer inte trycka upp våran förväntanskvot för högt, men dock dra utvecklingen framåt i ett lagom tempo.

Tanken är att i ett pengarsamhälle kommer det alltid finnas vinnare och förlorare med lycka respektive missnöje som följd.

I eN Alternativ värld där saker saknar värde kommer ingen stå som förlorare. Däremot är det inte strävan efter en slags jantelag där alla ska ställas på någon slags mellannivå. Tanken är att alla ska utvecklas och stå som vinnare, och ingen ska behöva stå nedanför. Eller i alla fall en nivå med en hög utveckling och stimulans. Vi bör även kolla på och utveckla våra värderingar om vad som är lycka och inte.

En ständig jakt på idioti

"Vi har ju tusentals exempel på att det inte fungerar, så varför trampa vatten i samma fotspår?"

Inflation & Pengarökning.

Penningmängden ökas igenom att banker skapar krediter (se fractional-reserve banking), eller att staten skapar nya pengar för att täcka underskott i statskassan. Penningmängdsökning är inflation, i ordets ursprungliga betydelse.

Penningmängden härrör från kreditprocessen i samband med att banker beviljar lån mot ränta (förutom några få procent som kommer från riksbankens sedlar och mynt). I följande exempel illustreras hur den dagliga inflationen skapas i ett sådant system, där praktiskt taget alla pengar skapas genom att folk går till banken och tar lån mot ränta. I exemplet finns inga pengar i byn inledningsvis, men där finns människor med kunskaper och vissa naturresurser. Ekonomin tänks också som sluten och varje år säljs/köps endast en vara, nämligen en fruktkorg.^[4]

1. Kalle lånar 100 kr mot 10 procents årlig ränta.

2. Kalle köper något av Pelle, men lyckas sedan även sälja nåt till Pelle, så att han (Kalle) har 100 kr igen.

3. Men det räcker inte för Kalle att betala tillbaka 100 kr till banken, han måste betala tillbaka 110.

4. Det enda sättet som detta kan ske på är om nya friska pengar kommer in i systemet, och det kan bara ske genom att någon annan tar ett lån. Så Lisa tar ett lån på 100 och Kalle lyckas sälja en fruktkorg, som han gjort av näver, till henne för 10 kr.

5. Kalle har nu 110 kr, som han betalar till banken, och Lisa har 90 kr.

6. Av de 110 kronorna som Kalle betalar till banken går 100 kr till att nollställa lånet och 10 kr går till bankens vinst. Kalle och Pelle har nu varken skuld eller pengar. Men Lisa som köpte fruktkorgen måste få tag i 20 kr, för att kunna betala tillbaks lånet på 100 kr + ränta på 10 kr, dvs 110 kr. Det fattas alltså 20 kr för henne.

7. Det Lisa har köpt är endast fruktkorgen och hon tänker att om hon säljer den till någon, så borde hon ha tillräckligt med pengar för att betala tillbaka sitt lån. Men hon kan inte sälja den för 10 kr, som hon köpte den för, utan måste sälja den för 20 kr, annars får hon inte ihop de 110 kronor som hon behöver. Eftersom Kalle inte har några pengar kvar och inte heller Pelle, så måste nya pengar in i ekonomin på något sätt.

8. De nya pengarna kommer in genom att Johanna lånar 100 kr, mot 10 procents ränta. Johanna köper fruktkorgen av Lisa för 20 kr (= prisinflation). Lisa har därmed 110 kr, som hon betalar tillbaka till banken. Av dessa går 100 kr till att nollställa lånet och 10 kr går till bankens vinst. Banken har nu 20 kr i vinst samtidigt som Kalle, Pelle och Lisa inte har några pengar. Johanna har 80 kr men är skyldig 110 kr.

9. Johanna måste i sin tur sälja fruktkorgen för 30 kr, till nästa person. Det blir till Lars, som liksom övriga lånat 100 kr mot 10 procents ränta, och liksom övriga köper fruktkorgen, men nu för 30 kr (= prisinflation). Då Johanna har nollställt sitt lån genom att betala tillbaka 110 kr har banken en vinst på 30 kr. För Lars gäller att han måste sälja fruktkorgen för 40 kr, för att kunna betala tillbaks lån plus ränta.

Kedjan kommer att fortsätta tills någon slutligen inte kan betala längre, och då tar banken huset eller vad det nu är som är säkerhet för lånet. Enligt Byron Dale bör man också observera att även om Lars på något sätt skulle lyckas få tag i alla bankens vinstpengar (30 kr) så skulle inte det räcka för att betala tillbaka skulden plus räntan, eftersom hans skuld är 40 kr.

------------------------------------------------------------------------------

(obs, texten ovan har jag inte skrivit själv. Den är hämtad från en hemsida som förklarade ordet inflation. Det var dock så bra förklarat att jag inte kunnat skriva det bättre själv)

------------------------------------------------------------------------------

Detta är ju något som händer om och om igen. Systemet från början är ju helt felaktigt. Då riksbanken lånar ut varje tryckt sedel till en räntesats, så kommer man behöva trycka mer pengar för att betala den skulden som skapas.

Vad leder detta till? Ett pengar-race som inte tar slut fören vi har så mycket skulder att marknaden går ner i en djup depression. Sedan börjar vi om igen.

"Vi kan ändra på detta, och tackla dessa problem, eller fortsätta i en oändlig tävlan och ständig jakt på ren idioti."

Varför inte skapa en samhällsstruktur som slipper konjunkturssvängningar och ekonomisk olycka? Vi har ju tusentals exempel på att det inte fungerar, så varför trampa vatten i samma fotspår?

Dessutom man kan inte ha ett riksorgan som har monopol på att trycka pengar och sedan prata om demokrati.

Pengar styr våra liv i princip allt vi gör. Därför saknar det logik att någon ska kunna bestämma deras värde, deras antal och hur de använda (spara, spendera via räntesatser)

Det ända sättet att hoppa ut ur det här ekorrhjulet är att hitta en alternativ resurs till pengar. Pengar är omodernt och osmidigt. Kostar enorma resurser och risker att hantera.

Så länge vi har pengar kommer det existera brott, fattigdom, svält och andra negativa påföljder av ett ekonomibaserat resurssystem.

Vi kan ändra på detta, och tackla dessa problem, eller fortsätta i en oändlig tävlan och ständig jakt på ren idioti.

Lösning 1. Samarbete istället för konkurrens

Samarbete istället för konkurrens

Idag har företagssamarbete helt ersätts med marknadskonkurrens.

De som inte tänker i snabba vinster kan snabbt hälsa hem. Långsiktigt tänkande hör inte hemma i en tillväxthetsad marknad.

Vi glädjer oss åt våra konkurrenters olycka istället för gemensamt samarbeta för att driva den mänskliga utvecklingen framåt.

Mitt entusiastsamhälle byggs upp av en marknad med samarbete istället för konkurrens.

Detta betyder dock absolut inte att det ska bli ett företag med monopolställning. Staten ska inte ha inflytandet över våra val, som i kommunismen. Vi människor ska ha friheten att våga utvecklas, utan motkrav på en tuff oetisk konkurrensmarknad.

Det är mer ett tänk där företag tillsammans utbyter den kunskap och utveckling man skapat för att kunna få en marknad som blir ultramodern och kundanpassad.

Idag sitter företaget på hemligheter, vilket endast gynnar en aktör. Den stora utvecklingen som helhet hämnas av att den informationen endast stannar där.

I mitt alternativa samhälle presenterar man löpande de framsteg man gör och driver därmed den mänskliga utvecklingen framåt. De tjänar hela marknaden på, medans vi konsumenter får löpande bättre tjänster.

Patent blir då en sak som i ett entusiastsamhälle som kommer tas bort. Trots sin nödvändighet idag, med ett ekonomiskt system, så hämnar det utvecklingen att endast ett företag ska sitta på viktig information. Om man istället gjorde den informationen tillgänglig för alla, så kunde alla världens hjärnor läggas ihop. Informationen skulle då utvecklas gemensamt vilket skulle öka chanserna att driva upp utvecklingen och komma fram till ännu bättre slutresultat.

Idag finns det få fall där företag samarbetar, och de få gånger när detta sker är det ofta för att kontrollera marknaden och tjäna ännu mer pengar.

Idag är i princip allt samarbete ersätt med konkurrens och tävlan.

Att ersätta samarbete med konkurrens är vågat, eftersom samarbete är det som byggt upp mänskligheten genom historien och gjort oss till vad vi är idag.

Hade vi inte hållit ihop, kämpat ihop hade människan som art varit utdöd för länge sedan.