Underskatta inte glädjen! (Det är trots allt den vi lever för)

Meningen med livet är ett ganska slappt och urvattnat uttryck. Trots detta är tanken spännande och vi flesta har nog försökt svara på frågan själva.

"Ett resonemang skulle kunna vara att meningen med livet är att göra saker som man vill leva för. Därmed känna glädje i det man gör.
Att känna sorg är snarare tvärtom. De människor som har tagit sitt liv har knappast gjort det lyckliga. Så underskatta inte glädjen i livet. Det är ju trots allt den vi lever för."

Genom mina år i arbetslivet och skolan har jag alltid sett en strävan. En stark längtan efter fredagseftermiddagarna. Den börjar på måndagsmorgonen. Följer oss hela veckan och släpper oss lagom till helgen. Så håller det på, år ut och år in.

I dagens samhälle lever vi inte. Vi längtar.
Jag precis som alla andra gillar också att ha någonting att se fram emot, men jag motsäger mig principen att hela vårat samhälle ska byggas upp på detta fenomen.


-::-

Livskraften - är livets föda

Jag drömmer om någonstans där pengar och tillväxthets inte existerar.

Där prioritet ligger på hälsa, trivsel och välmående.
Vad bryr jag mig om Sveriges ekonomi går bra om hela mitt liv ska urarta i en slags global tävling om vem som har högst BNP.
Lever jag för livet eller lever jag för marknaden?

Inte hinna fundera-inte heller njuta.
Alltid ha en längtan till något annat...inte sällan avlägset.

Vem är den tänkta vinnaren i det här loppet, eller kommer det hålla på i all oändlighet?
Ingen kan gömma det globala & sociala misslyckande vi dagligen upplever.
Allra minst oss själva..

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -