När ska verkligheten med i skolundervisningen?

Idag kan man frågesätta mycket angående skolundervisningen. Väldigt lite är verkligehetsbaserat fortfarande. Detta är förvånansvärt?!

Man kan hoppas att det kritiska tänkandet kommer med i framtidens skolundervisning.
Men vetligen verkar det vara en medveten taktik från politiker & marknaden, eftersom medvetna konsumenter är jobbigare att ha att göra med.

Kanske bara en konspirationsteori, men likväl intressant. De senaste åren har vi sett en enorm nedgång av kritiskt tänkande i samhället, och en uppsving på marknaden.
Kan det vara en effekt av en allt minskande skara medvetna konsumenter?

För vem jobbar EU?

Varje år spenderar EU fantasisummor på att marknadsföra sig. Det handlar om allt från reklam, texter eller budskap via olika kanaler.

Våra skattepengar är delvis med och sponstrar denna spegling mot oss själva.

Att göra reklam för sig själv är vissligen inget unikt men visst blir situationen lite komisk när en större organisation eller stat som redan är globalt känd lägger ner pengar och resurser på att visa upp sig. Framförallt eftersom de flesta pengarna kommer in genom skattepengar och avgifter.

Detta drar tankarna till klassiskt företagstänk där man endast finns om man syns. En föregångsstat som stolt vill visa upp för sina kritiker att man behövs. Att man gör sitt bästa.

Kanske benar detta ut i en kanska komplicerad fråga som man ändå måste ställa sig.

.....


Varför behöver man marknadsföra en stat som jobbar för allas bästa?

Tredje gången gillt för HM?

Bangladesh brinner!


Jag kan förstå när folk gör fel. Man vill göra rätt för sig men vet inte riktigt hur.
Ett bra sätt är faktiskt att tänka moraliskt, även utanför landets gränser.

Nu ska jag berätta en viktig sak!

Den senaste tiden har HM's texttilfabriker i bangladesh varit i hetluften.

Först rapporterades det om chefer som utnyttjat fabriksarbetare sexuellt, En kort tid därefter om uteblivna löneförhöjningar som arbetare hade blivit lovade. Stora protester på gator följde (bild ovan)

Det räckte tydligen inte..

I början av året brann en texttilfabrik som levererar kläder till HM ner. (bild ovan) 21 människor dog och 40 skadades. Anledning till att de omkom var att nöddörrarna till fabriken var låsta så att ingen skulle kunna ta sig ut. Hur hemskt den än låter så vittnar detta bara om de fruktansvärt brutala arbetsvilkoren som gömmer sig innanför fabrikens väggar.

Men det räckte tydligen inte heller...

Just nu brinner ännu en texttilfabrik i bangladesh. Det är en stor eld och många arbetare är fångade på byggnadens tak, berättar brandchefen Abu Nayim till Media. 14 000 människor jobbar på fabriken. Nästan alla är kvinnor.

Många frågor kommer upp i mitt huvud. Kommer arbetarna att klara sig? Är detta yttligare en av HM's vidriga fabriker? Var nöddörrarna stängda den här gången också?

Men även ännu mer relevanta frågor får komma till tals. Hur många fabriker ska brinna ner?, vem mer ska bli våldtagen?, hur många fler osyldiga arbetare ska avlida, innan vi i moral-landet Sverige ska sluta köpa kläder av klädjätten HENNES & MAURITZ??

Men det räcker kanske inte....

Så blir detta tredje gången gillt för HM?

Alla kan inte köra samtidigt

Förändring är en förbättrings bästa vän.

I många fall när man vill tvinga fram en förändring är det viktigt att det finns någonting i grunden som påverkar. Jag har samlat ihop lite bevis för att understryka att en förändring är nödvändig.

"Jag klandrar ingen, men vem ska leva när alla bara kör framåt?"

I Sverige lever vi relativt bra och tryggt liv om man jämför med andra håll på världen. Statistiken nedan gäller med några få undantag endast Sverige, för att vi ska kunna se andra typer av förändringar i samhället. Inte luta sig tillbaka vid TV'n utan vara mer aktiv i processen.

Vi ser stora förändringar i både Sverige och globalt. Alla är långt ifrån positiva. Dessa kan vara trender men mycket lite pekar på att detta endast var en kortvarig trend. Tvärtom tror många av mina källor att detta är ett resultat av någonting.

I ett modernt samhälle på 2000-talet med väl utvecklad teknik och levnadsstandard måste man ställa sig frågan. Ska det vara så här och varför?
--------------------------------------------------------
*Antalet dignostierade depressioner har ökat stadigt i Sverige sedan 1980-talet.

*10% av alla kvinnor har någon gång haft ätstörningar. Antalet växer.

*Nästan hälften av de svenska paren grälar eller är oense om den gemensamma ekonomin.

*Försäljningen av antidepressiva medel fördubblades mellan 1999 & 2003. Idag har den stigit ännu mer.

*Den procentuella ökningen av antidepressiva läkemedel till undomar 15-19år ökade med 98% mellan år 2000-2007.

*Även försäljningen till barn mellan 10-14år ökade med hela 38%. Antalet depressioner beräknas ha ökat med minst lika mycket.

*Över hälften av alla 15-åriga tjejer känner sig nere minst en gång i veckan.

*Globala omfattande undersökningar har visat att vi blir allt fetare och rikare i västvärlden, men tyvärr inte lyckligare. Detta trots att vår levnadsnivå har ökat fyrfaldigt sedan 1960-talet.

*Enligt Världshälsoorganisationen (WTO) begick ungefär en miljon människor självmord år 2000. Detta har inte minskat idag trots massiv ökning av antidepressiva läkemedel.

------------------------------------------
Källor. Barnombudsmannen, Nationella folkhälsoenkäten 2006-2008, s-info, BRIS, Nordea Undersökning, SKL, Worldwatch Institute, Synovate, socialdepartamentet, WTO & BUP
------------------------------------------

Alla är fria att ha en åsikt i den här frågan. Hur kan det överhuvudtaget bli så här?

"Vi har allt och mår ändå dåligt!"

Tanken kommer krypande, i alla fall hos mig. Man känner stanken tränga sig på.
Kan det möjligen bli så här när man glömmer bort alternativa värden och endast fokuserar på det materiella?
Kan det kanske bli så här när de som styr samhället framåt glömmer bort att alla nummer egentligen är individuella personer med både känslor och tankar?

Kanske därför tillväxt kommer före välmående. Jag klandrar ingen, men vem ska leva när alla bara kör framåt?

Vi närmar oss en topp. Aldrig förut har ekonomin varit så stimulerande. Aldrig förut har vi fått så mycket gjort på jobbet.
Och medan lyxproduktion och prylkonsumtion ökar som aldrig förr, blir folk bara tröttare, sjukare och mer stressade.

En möjlig effekt av ett samhälle som sätter prioriteten på ekonomi och inte på människors välmående & fria vilja. Till förmån för något annat..

Tillväxt lönsammare än....Vänskap?

Förväntan?
läs artiklarna nedan först!






Jag är 22år gammal. Jag saknar ekonomiutbildning.
Och tur är väl det!

Under en längre tid här på bloggen har jag publicerat mina teorier om banker och hur dessa går starkt genom en finanskris man själva skapat. För ekonomer och insatta statsmän kommer bankernas vinster dock som en överraskning. Vinsterna i de Svenska bankerna blev högt över förväntan i år.
Rubrikerna ovan är urklipp från tidningar under den senaste tiden. De handlar alltså om aktuella siffror som bankerna har presenterat nyligen. Många har säkert redan läst om SEB, Swedbank och Nordea som nyligen gick ut med sina delårsrapporter. Vinster som överraskade alla, inklusive sig själva.
Jag blir själv lika förvånad varje gång jag läser det. För den enda överraskningen för mig har varit hur någon alls kunnat blivit överraskad.
Det handlar knappast om att jag har en magisk kula hemma där jag ser in i framtiden.
Samtidigt blir man jätteförvånad när ekonomer och högt uppsatta banktjänstemän har totalt fel.
De är inte ens nära. Trots att de jobbar dagligen med analyser och ekonomi.

Så kallade experter, är inget annat än små män i stora kostymer, som trots sin oduglighet gång på gång får fortsatt förtroende att styra samhället i deras egen riktning.
De får tåla kritik.
Och så länge som jag gång på gång får rätt i mina påståenden kommer jag att fortsätta att kalla högutbildade ekonomer för okunniga snorungar. Om man efter tiotals år av studier och erfarenhet inte ens kan förutse något så självklart. Ja då har man helt enkelt inte på jobbet att göra.
Hur har det gått till egentligen? Hur har vanliga människor kommit fram till svaren som proffsen inte ser?
Ju mer insatt man blir, desto klarare blir bilden. Man använder logik tills det att ingenting längre förvånar. Ungefär samma logik som Dagens Nyheter gjorde när man skrev ihop denna rubrik (under) slutet av 2006.
När denna logik utvärderas och jämförs med historiska händelser börjar en röd tråd att framträda. Bankerna har alltid varit vinnare. De beror inte bara på att man är vinstdrivande företag i en funktion som är helt nödvändig för samhällets existens. Man har ju en enorm makt eftersom folk alltid behöver pengar & lån.
Vi har alltid haft finanskriser i världen. Stora som små. Bankerna har alltid gått segrande ur situationen, medan människor har fått svälta & överge sina hem. Företag har stängts. Sjukhus & skolor har fått otillräkliga resurser. Ett helt folk har blivit lidande, på grund av några enskilda människors jakt på snabba vinster.
Nu ser vi samma sak hända igen. Om några år är det glömt igen.
Tänk brett, se klart och se logik.
Ingen vinner på att ha sin lycka & glädje styrt från yttre faktorer.

Att ta betalt och tjäna pengar på att tillhanda en samhällsfunktion som pengar är ungefär lika logiskt som att svenska staten skulle ta betalt av dig för dricksvatten & ren luft.

Vi kan skratta åt det idag, men lika omedvetande kommer vi stå och betala räkningen om några år. Jag kan inte tjata tillräckligt om detta, men vi måste kräva ett stopp. Tillväxt har ett pris.
Annars kommer vi i framtiden betala för precis allt.


Vänskap, frihet..................Kärlek?




Hur mycket betalar du?

Pengars utseende mer än bara tryckfärg

En vision om en förfluten tid?

Vad säger pengars utseende om landet de kommer ifrån?
I många fall är svaret på frågan: Inte mycket.

Pengar är marknadsföring på mycket hög nivå. Skulle ett företag få tillstånd att trycka sin logo på våra pengar, skulle de bli kända över hela landet.

Våra kära pengar är dock en enormt stor faktor. Det är det första vi får i handen när vi åker till ett främmande land. Vi jobbar 160 timmar i månaden för dessa färglösa pappersbitar.

Men vad gör egentligen en utdöd gammal kung på våra nytryckta sedlar? Ingen vet.
Själv kan jag tycka att en sedel med ansikten av en gammal kungligheter känns fel. Ungefär som att vi behöver påminnas om vilket uråldrigt betalningsmedel pengar egentligen är.

"Man kan inte låta bli att förundras över den enorma respekt som finns i sedlar & mynt. Samtidigt skrattar jag åt logiken att några skrynkliga papper kan vara ensam drivkraft åt ett helt samhälle och en värld."

Spelar detta så stor roll kan man fråga sig. Både ja och nej.
Jag tar upp en sedel från Gambia. På framsidan ser man ett barn. En liten flicka med lockar i håret. som skrattar. Ansiktet fullkomligt lyser upp av glädje. Det finns också en fågel. Den har lång näbb och är sådär härligt färggrann som man kan förvänta sig av en tropisk fågel. Är detta vision undrar jag?
Vad vill vi att folk förknippar med Gambia? Framtidsvisioner och respekt för miljön.

Jag tar upp en svensk 1000-lapp. Gustav Wasa kastar ett getöga på mig. Jag tänker på alla framgångsrika svenskar som idag inte får vara med och visa Sverige från sin bästa sida. Istället har vi en flera hundra år gammal kung på våra sedlar.
Det måste faktiskt kännas som ett slag i magen på de flesta. Har vi verkligen inte åstadkommit något mer imponerande under de senaste århundraden?

Man kan inte låta bli att förundras över den enorma respekt som finns i sedlar & mynt. Samtidigt skrattar jag åt logiken att några skrynkliga papper kan vara ensam drivkraft åt ett helt samhälle och en värld.

Trots detta påstående är jag glad att vi har kontanter som betalningsmedel. Det tvingar bankerna att ha täckning för sina kapital, och ger oss därmed en stabil ekonomi utan finanskriser, dock med risk för en långsammare tillväxt.

"Känslor & handlingar är det som vi lever med idag och det kan inte alltid värderas i pengar. Därför ser jag det logiskt att leta ett annat system för handeln i framtiden."

Om alla slutade betala med kort idag skulle inte bara alla landets banker gå i konkurs. Vi skulle istället få en mycket stabilare ekonomi utan skulder och luftkapital.

Sedlar fyller även andra syften. Dessa ger oss en bild av olika länders visioner och drömmar. Allt från natur & framtid, till dammiga kungar & historisk rikedom.

Det kan dock aldrig försvara det ekonomiska läget vi ser idag. Kort eller kontanter spelar egentligen ingen roll. Ett system som byggs upp kring arbete för siffror eller i bästa fall några hundra gram papper känns allt annat än realistiskt.

Känslor & handlingar är det som vi lever med idag och det kan inte alltid värderas i pengar. Därför ser jag det logiskt att leta ett annat system för handeln i framtiden.

Den dagen folk börjar inse att det vi jobbar för inte har något konkret värde, kommer systemet falla samman. Du har precis som jag massa papper i byrålådan, men är inte miljonär för det.

Så vem bestämmer om vilket papper som är värde eller inte?!

10 Gambianska Dalasis. Framtidsvisioner och respekt för miljön?

Att vara världens bästa förälder

Orginaltitel: Ett barn - Två världar

skriven av Emil Gustavsson

"För ett barn som inte mår bra är inget lyckligt barn"

Som förälder till sitt eget barn bryr man sig inte sällan om andra barn också.
Exempelvis ditt barns kompisar.

Om din son/dotter någon gång skulle komma hem med en kompis som hade ramlat och slagit sig, hade man som förälder hämtat sjuklådan och lagt om såret.
Kompisens barn skulle lika gärna kunna varit ditt eget, och därför är det viktigt att man behandlar det som sitt eget.
För ett barn som inte mår bra är inget lyckligt barn.

Låt istället säga att ditt barn en dag tar hem två andra vänner för att leka med. Den ena heter Edina och kommer från Congo, den andra heter Sergei och kommer från södra Ukraina.

Edina är normallång för sin ålder. Hon ska fylla 13 nästa vecka. Trots detta väger hon bara 15kilo. Hon är extremt smal och revbenen och bröstkorgen markerar sig synligt trots att hon bär T-shirt.

Sergei är lite längre, och går klädd i en trasig randig tröja. Även han är smal och kindbenen i ansiktet är tydliga. I många situationer agerar Sergei apatiskt och det är svårt att få någon riktig kontakt med honom.

Båda dessa barn kommer från extremt fattiga situationer. De svälter ofta och Sergeis mamma tvingas jobba som prostituerad för att kunna försörja familjen.
Edinas föräldrar dog när hon var ett år och hon bor nu med sin gamla sjuka mormor.

"Tänk inte avstånd. Tänk hjärta. De är barn med drömmar precis som våra egna. Skillnaden är att de inte lever i samma del av världen som oss själva"

Det kanske är lite svårt att föreställa sig situationen, men hur skulle du som förälder reagera om ditt barn tog hem Sergei & Edina för att leka. Kanske stanna över middagen?

Jag frågar mig:

Allvaret som skulle infinna sig vid middagsbordet när man som förälder frågar hur de lever hemma hos sig.
Känslan att känna maten komma upp igen när man hörde om hur de levde.
Klumpen i halsen av upprördhet att ingen gör någonting.
Få känslan av att dessa två barn kunde precis lika gärna ha varit dina egna...
Skulle du som förälder få större inblick i situationen om de gjorde det? Antagligen.

Solidariteten föräldrar emellan är i många fall helt enastående. Man stöttar varandra, man hjälper varandra med i princip allt. Varför kan detta inte gälla på längre avstånd?

Att gå runt i ett par Nike-skor handsydda av barn medan man tar en roll som en global förälder fungerar inte alls. Dubbelmoralen kan inte räknad i kilometer.

Tänk inte avstånd. Tänk hjärta. De är barn med drömmar precis som våra egna. Skillnaden är att de inte lever i samma del av världen som oss själva.

Känns detta överhuvudtaget väsentligt?

:-: